Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Stora förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag fyra eller fem gånger förut hade hört liknande påståenden
af olika personer i olika stater, och detta giorde mig tviflande
i detta fall. Nästa morgon mottog jag emellertid den biljett från
Herr Wm. Needles, mycket elegant skrifven, hvari han förkla-
rade att den forna, Amanda Auld, dotter till Thomas och Lu-
eretia Auld och dotterdotter till min gamle herre, kapten Aaron
Anthony, nu var gilt med herr John L. Sears, kolhandlare i
västra delen af Philadelphia. Gatan och husnumret på herr
Sears kontor angafs, så att jag genom att besöka honom skulle
kunna förvissa mig om ifrågavarande fakta och kanske 1’å veta
något om de släktingar jag hade kvar i slafveriet. Denna bil-
jett i förening med den vink, som gifvits mig aftonen förut,
öfvertygande mig att det verkligen var någonting, och jag be-
slöt att lära känna sanningen. Jag hade nu varit ur slafveriet
tjugu år, och intet ord hade kommit till mig från mina syst-
rar, min broder Perry eller min mormor. Min skilsmässa från
dem hade varit så fullständig, som om jag bott på en annan
planet. En dag i Maryland vid denna tid hemsökte med dry-
ga böter och fängelse hvarje färgad person, som kom inom.
statens område, och därför kunde jag icke begifva mig till dem
mera än de kunde komma till mig.
Ifrig att få veta om mina släktingar ännu lefde och huru
de hade det, begaf jag mig åstad till herr Sears kontor, fann
honom inne och räckte honom den biljett jag mottagit af herr
Needles, bedjande honom vara så vänlig och läsa den och
säga mig, om det var så som där stod. Sedan han läst biljet-
ten, sade han att det var sant, men att han måste afböja hvarje
samtal med mig af hänsyn för sin svärfars känslor. Jag be-
klagade djupt hans beslut och talade om min långa skilsmässa
från mina anhöriga samt vädjade till honom, om han icke ville
gifva mig någon upplysning rörande dem. Jag såg att mina
ord icke voro utan sin verkan. Snart sade han: »Ni ger ut en
tidning, tror jag?» »Ja, det gör jag», svarade jag, »men om
det är detta som hindrar er att tala med mig skall icke ett
ord komma in där om vårt samtal.» Kort sagt, vi fingo oss
så ett ganska långt samtal, hvarunder herr Sears sade att jag i
min »Berättelse» hade giort hans svärfar orätt, ty han var
verkligen en godhjärtad man och en god herre. Jag svarade
att det måste finnas två sidor hos förhållandet mellan herre
och slaf, och hvad som föreföll vänligt och rättvist för den ene,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
