Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
massan af folket. Huru det gick den simple frie mannen, som vågade
uppträda mot furstarne, lär oss Tersites’ afbasning till straff för
ett försök till opposition.
Emellertid utvecklades både handeln och industrien. Arbetet
var ännu äradt och betraktades såsom en källa till välstånd,
såsom framgår af många ställen hos Hesiodos.
Redan hade produktionen af mykenska lerkärl nått en sådan
fulländning, att de försändes till fjärran land, vare sig genom
fenicierna eller grekerna själfva, under det att å andra sidan
föremål af orientaliskt ursprung, såsom de egyptiska skarabéerna,
funnits i de mykenska grafvarna. Äfven bärnsten af nordiskt
ursprung har här påträffats.
I ett bergland som Grekland måste vid växande befolkning
Sädesproduktionen snart befinnas otillräcklig. Redan under den
mykenska tiden hade detta förhållande föranledt grekerna att
utvandra till Egeiska hafvets öar och Mindre Asiens västkust. I
8:e århundradet inträdde ånyo samma behof. De orter, som nu
gingo i spetsen för den nya kolonisationen, voro i moderlandet
Korinth och Megara, Chalkis och Eretria på Euboea, i Mindre
Asien de joniska kuststäderna, framför allt Miletus. Nu
öfversållades i Västern Sicilien och nedre Italien med grekiska
kolonier, och ända till södra Gallien, där Massalia anlades, och till
södra Spanien seglade de grekiska sjömännen. Samtidigt
utbredde sig grekerna i norr på halfön Chalkidike och vidare
utefter inloppen till Svarta hafvet och själfva kusterna af detta haf.
Men under det att Sicilien och nedre Italien, som till och med
benämndes Stor-Grekland, verkligen helleniserades, lyckades detta
icke i trakterna vid Svarta hafvet. Dessa fingo för moderlandet
sin egentliga betydelse genom sin spannmålsproduktion.
Den rika Nildalen utgjorde tidigt ett mål för grekiska roffärder,
i synnerhet som Egyptens politiska splittring under 8:e och första
hälften af 7:e århundradet omöjliggjorde ett kraftigt motstånd.
Dessa sjöröfvares öfverlägsna krigsduglighet föranledde
Psammetichus, härskaren i Sais, att taga dem i sin tjänst. Med deras
hjälp gjorde han sig till ensam herre i Egypten och befriade
landet från Assyriens öfverhöghet (vid midten af 600-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
