Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samling gentemot Persien så fullständigt uppgifven, att det är hos
perserkonungen de i Grekland kämpande makterna söka hjälp,
och det är denne, som själf eller genom sina satraper griper in
i Greklands angelägenheter. Till lycka för Grekland var
perserkonungen genom uppror i Egypten och i andra delar af riket så
försvagad, att han ej kunde begagna sig af sin ställning gentemot
Grekland.
Allt under det att de inre partihvälfningarna pågingo, fortsatte
Athen sin förtviflade kamp med sina många fiender. Det ena
olycksslaget följde på det andra, tills slutligen spartanen
Lysander med persiska penningar skapade en flotta, med hvilken han
tvang Athen att sluta fred på de af Sparta dikterade villkoren,
hvilka dock voro synnerligen milda. Betecknande är att Korinth
och Thebe samt andra Spartas bundsförvanter fordrade, att Athen
skulle förstöras och dess invånare säljas som slafvar. Emellertid
måste Lysander ännu en gång ingripa. Han genomdref, att
demokratien störtades och att den nya styrelsen, »de trettio tyrannernas»,
konstituerades, hvilken utöfvade ett verkligt skräckregemente.
Befrielsen från Athen medförde i alla det attiska rikets städer de
demokratiska styrelsernas störtande och insättande af oligarkiska
makthafvande samt ledde till blodbad och skräckscener, vida värre
än som kunnat läggas demokratien till last. Oligarkiska
författningar blefvo rådande i största delen af den grekiska världen.
Sparta stod nu såsom ensam ledare af det förenade Grekland.
Under den tid, hvars allmänna drag här skildrats, hade den
ekonomiska utvecklingen och i sammanhang därmed äfven
slafveriet undergått en förändring, som kräfver en kort redogörelse.
Det har förut talats om arfvoden för fullgördandet af vissa
medborgerliga plikter, särskildt för jurymannaskapet i domstolarna.
Härigenom afvandes en stor del af det athenska borgerskapet
från produktivt arbete och började att i tjänstearfvodena se sitt
hufvudsakliga existensmedel. Under Athens lyckliga dagar hade
de stora byggnadsarbetena, utsändandet af kolonier, så kallade
kleruchier, med både militärt och social-politiskt syfte försörjt
många af den obemedlade klassen. Nu måste trots den
finansiella nöden allmänna arbeten anordnas för att lifnära de fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
