Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själarnas frigörelse en svårare och nödvändigare uppgift än att
åstadkomma deras borgerliga befrielse och därmed måhända
framkalla sociala omhvälfningar.
Liksom den stoiska filosofien verkade äfven kristendomen blott
långsamt för en omstämning af det allmänna tänkesättet.
Slafvarne hafva blifvit mycket sällsyntare, och där de finnas, stå fria
och slafvar hvarandra närmare än under de gångna århundradena.
Äfven den frie betyder i det despotiskt styrda riket platt intet,
och bland de fria har bildat sig ett nytt stånd, de vid torfvan
bundna kolonernas, som är en ny form för slafveriet. Alla dessa,
som deltaga i de gemensamma kristna kärleksmåltiderna, föras
naturligen hvarandra närmare. Frigifning underlättas alltmer.
Den kan försiggå ej blott i kommunalrådets kansli utan, såsom
redan sagts, i kyrkan inför den kristna församlingen under
söndagsgudstjänsten, medan andra rättsförhandlingar voro på
söndagen förbjudna.
Hvarje af en kyrkans tjänare tillkännagifven frigifning af en
hans slaf skulle äfven, om det ej skedde i föreskrifven form, äga
full giltighet. Sedan kejsar Leo var slafven fri i och med kallelse
till hoftjänst, efter Justinianus med sitt inträde i det prästerliga
ståndet. Denne senare kejsare upphäfde de förut gällande
bestämmelserna angående den frigifvandes, liksom ock den frigifnes
ålder samt angående begränsningen i antalet af dem som fingo
frigifvas. Han medgaf äfven andra lättnader i formen för
frigifningen. Justinianus likställde också fullständigt de frigifna
med de friborna. Hvarje frigifning medförde rätt till den gyllene
ringen och restitutio natalium. En patronus hade rätt, hvilken
värdighet han än beklädde, att gifta sig med en frigifven kvinna
genom ett formligt äktenskapskontrakt.
Såväl i Orienten som i Västerlandet hafva kyrkans förnämsta
representanter fördömt slafveriet. Endast de oskäliga djuren,
hette det, äro bestämda till tjänande under människan. Dock
yrkade ingen på slafveriets upphäfvande, då det ju var en
bestående institution. Men läran om alla människors likhet inför
Gud måste också leda till att slafvar skulle få tillträde till de
kyrkliga värdigheterna, då de ansågos härför lämpliga. Men å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>