Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång varit honom bekanta. Ingenting kan vara
mera vemodigt och på samma gång mera upphöjdt
än ett dylikt återseende. Allt är förändradt!
Människorna, som han träffar på gatorna, äro honom
okända. Han går som en främling i staden, där
allt det gamla lyser i minnenas glans. Det är det
första intrycket. Så möter han gamla vänner som
äro förändrade, barn, hvars föräldrar han en gång
känt, han hör talas om människoöden af växlande
art. När han tillbragt några dagar på detta sätt,
är det, som om han lefvat generationers lif. Han
höjer sig liksom upp öfver den enskildes tillvaro
och omfattar i en enda blick hela mänskligheten.
Han ser, huru människorna födas, lefva en kort
tid på jorden, och därefter gå bort till de grafvar,
som vänta dem. Han ser hvad människolifvet
är i rikedom och i fattigdom. Han genomskådar
fraserna, drömmarna, illusionerna, men han inser
också, att det icke kan vara annorlunda än det är.
Han tycker sig ana de lagar, som styra det hela
midt i det virrvarr af underliga öden, som på en
gång brusa in öfver honom.
Det är just en sådan högtidskänsla, som besjälar
hela Selma Lagerlöfs skildringssätt. Liksom
en gammal aoid, den där uppsamlar folkets sagor
och besjunger dem, har hon låtit de värmländska
sägnerna tala till sitt hjärta i Gösta Berlings saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
