Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man om Selma Lagerlöf säga, att hon nästan alltid
är hemma. Svensk natur utgör bakgrunden i
hennes flesta berättelser, svenskt lynne och
vildmarkslif deras djupaste innehåll.
Det är genom dylika verk och de egenskaper,
som de uppenbara, som Selma Lagerlöf kommit
att uttrycka en särskild sida af den nationella
strömning, som i närvarande ögonblick genomgår
Sverige. Sin djupaste grund har kanske denna
rörelse i den härskande ställning, som bonden
intager i det politiska lifvet alltsedan
representationsförändringen 1864. I litteraturen skönjes den redan
under åttiotalet som ett vaknande intresse för de
olika landskapernas fysionomi. Bååth och Ola
Hansson voro de första, som fingo riktigt grepp
på det skånska. Stockholm och skärgården
skildrade Strindberg som ingen annan. Men det är
dock först med Verner von Heidenstam och Selma
Lagerlöf, som denna riktning mot hembygdens lif
växer ut till en hela landet famnande makt, för
hvilken tusende och åter tusende röster skalla.
Det är intressant, att ett ögonblick dröja vid det
olika sätt, hvarpå dessa sistnämnda författare
uppfatta det nationella. Heidenstam fäster sig framför
allt vid det historiska nationalitetsbegreppet. Han
berusas af de stolta stormaktsdrömmarna, och i
deras tecken nedristar han sina krönikor om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
