Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ukraina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UKRAINA.
Drahomanov förlade sin verksamhet till Genève, där han utgav
ukrainska tidskrifter, och var sedan professor i Sofia, där hans dotter blev
gift med professor Ivan Sismanov, Bulgariens första sändebud i Kiev.
En liten lättnad förspordes visserligen under Loris Melikovs diktatur
efter kejsarmordet, och 1883 organiserades den första ukrainska
konsumtionsföreningen i Kiev. Men på 1890-talet skärptes åter
reaktionen, och vid den arkeologiska kongressen i Kiev 1899 fingo föredrag
hållas endast på ryska språket.
Under sådana förhållanden kunde den nationella rörelsen utveckla
sig endast i det fördolda. Det bildades hemüga klubbar, tarasevtsy,
på 1870-talet, och i de nihilistiska komplotterna i Ryssland figurerade
många ukrainare (Lizogub, Stepnjak och kejsarmördaren Zeljabov).
År 1897 bildades den första ukrainska demokratiska organisationen,
och själen i denna nationella väckelse blev professor Hrusevskyj.
Socialdemokratien utbredde sig allt mer. I Charkov organiserades 1900
det revolutionära partiet (»R. U. P.») med filial i Lemberg och 1905
det demokratiska arbetarpartiet. Samma år bildades
folkupplysningsföreningar, prosvity. En daglig ukrainsk tidning »Rada» uppsattes
i Kiev, och den agrariska kooperationsrörelsen sköt stark fart. Genom
sina 44 medlemmar i den första riksduman kunde ukrainarna
åtminstone göra sin stämma offentligt hörd. Världskriget framkallade
föreningen för Ukrainas befrielse (med den frivilliga skyttekåren i
Lemberg), och den 26 jan. 1918 proklamerades Ukrainas fullständiga
lösslitande från tsardömet.
II.
Mot denna socialpolitiska bakgrund avspeglar sig den ukrainska
litteraturen — kanske den mest demokratiska och socialt färgade
i hela Europa. Den antiryska politiska tendensen är däremot mindre
skönjbar, ty den ukrainska pånyttfödelsen gällde närmast den andliga
frigörelsen och folkupplysningen. Ty just på grund av det ryska
skol-tvånget har den ukrainska folkundervisningen varit svårt försummad.
Sämst beställt är det i Podolien, där endast 15 % av den ukrainska
befolkningen äro läskunniga, och under världskriget voro av de
ukrainska soldaterna 45 % analfabeter. Den högre ukrainska
skolundervisningen främjades genom sju ruteniska gymnasier i Galizien, och först
genom det i okt. 1918 i Kiev öppnade ukrainska universitetet har en
säker grund för den nationella bildningen blivit lagd.
Ehuru den ukrainska kulturen i modern mening kan betraktas
49
4—192831. Jensen, Slaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
