Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Sankt Sigfrids bygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oavsett berättelsen om änglauppenbarelsen till Sigfrid (i
drömmen), att på platsen vid sjön bygga “Guds mönster“
(munster, monasterium), samt undret med de tre huvudena —
vilka, liknande tre ljus, “skimrande som stjärnor“ i ett kar
kommo fram till Sigfrid, som tog dem i sitt sköte och “gömde
dem med mycken kärlek“ — är denna legend synnerligen
nyktert hållen och fri från de vanliga övernaturliga
utsmyckningarna. Den har en verklig prägel av enkel trovärdighet.
Det är också vår äldsta upptecknade legend och ett av våra
allra äldsta aktstycken. Uppteckningen har skett i Växjö. I
Sigfridslegenden återfinnes också den äldsta skildringen av
vår värendska bygd: i legendens början heter det nämligen,
att Sigfrid “kom, som Gud ville, sunnan i Sverige till ett land
som heter Värend — över steniga vägar och trånga skogar.
Där var mycket gott fiske, bi och honung, åker och väna
ängar och tjocka skogar, och mångahanda djur inom detta
samma land“ (enligt den gammalsvenska översättningen).
Här är icke platsen att närmare utreda Sigfridslegendens
trovärdighet eller teorien om hans hitkomst från Norge över
Västergötland, där han döpt Olof Skötkonung. Jag vill blott
erinra om att en i Sverige predikande missionär Sigfrid redan
omtalas hos Adam af Bremen, som skrev blott några årtionden
efter den märklige mannens levnad. Där omtalas också en
hans frände Osmund, som var hirdbiskop hos Emund Gammal
— man har antagit honom vara densamme som den store
runristaren Asmund i Uppland. Också Södermanlands apostel Eskil
skulle ha varit i Sigfrids följe.
Intet synes tala emot Sigfrids engelska härstamning; och att
han vandrat hit över Danmark, såsom legenden uppgiver, är
alls icke osannolikt under en tid — Sven Tjugeskäggs och
Knut den stores tid — då förbindelserna mellan England och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
