Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SMÅ LJUSGLIMTAR.
veta vare sig hennes namn eller hemort. Inga
upplysningar funnos heller att få på annat sätt;
det enda hon haft med sig var den lille gossen,
och hvarken hans eller moderns kläder hade
något annat att förtälja om än brist och elände.
Patron Haglund fann ändtligen, att all hans
myndighet här ingenting kunde uträtta, och han
begaf sig brummande in på sitt kontor för att
vidare öfverväga frågan. Hvad skulle man taga
sig till med pojken ? Detta blefve en ny utgift
för kommunen, och så orättvist sedan! Hade
man ej nog af sina egna fattiga?
Men hustrun stod kvar i folkstugan och
gaf befallning om de nödvändiga anordningarna.
— Bär in barnet, Karin, i sängkammaren
— man är väl ändå skyldig att taga hand om
den lille stackarn. Jag kommer strax efter.
Då hon om en stund kom in, satt Karin
med den lille i skötet; barnet var oroligt och
grät, och Karin försökte förgäfves att lugna det.
— Det är hungrigt, förstås, sade fru
Haglund, jag skall värma litet mjölk.
Hon fick mycket att bestyra, tjänarinnorna
likaså. Patron Haglunds vanliga frukosttid kom
och gick, men ingen mat syntes till, och man
tycktes icke alls tänka på honom.
— Hvad skall jag sätta på honom, frun,
frågade mor Karin, sedan hon badat gossen;
det är ju alldeles omöjligt att kläda på honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
