ANDRA BETRAKTELSEN Jesaias 52:13. Han skall vara hög. 11. Om Guds'tjänare Kristus heter det vidare: Han skall varda hög och upphöjd och mycket högt uppsatt (52: 13). Om denna sak säger Paulus: Ändock han var i Guds skepelse, räknade han icke för rov att vara Gud jämlik, utan förnedrade sig själv och vart såsom en människa och i åthävor funnen såsom en människa; ödmjukade sig själv, vart lydig intill döden, ja, intill korsets död. Därför har ock Gud upphöjt honom och givit honom ett namn, som är över alla namn, på det att i Jesu namn skola sig böja alla knän, deras som äro i himmelen, på jorden och under jorden, och alla tungor skola bekänna, att Jesus Kristus är Herren, Gud fader till ära (Fil. 2). 12. Upphöjd har han alltså blivit mer än någon annan. Av alla stora män, som jorden burit, har det icke funnits någon, för vilken så många böjt knä, som för Jesus. Av alla stora män, som jorden burit, har ingen utom Jesus funnits, för vilken de, som äro i himmelen böjt knä. Historien vet väl att tala om många stora män, t. ex. Alexander den store, Caesar, Napoleon den store, alla andra att förtiga. Men deras storhet var emot Jesus storhet idel fåfäng-lighet och förgänglighet. Deras storhet bleknar mer och mer med tiden, och om några hundra år äro deras stora 2. — Smärtornas man.