förnedring varit så stor som Jesus. Därför har ock Gud upphöjt honom. 19. Om denna sin upphöjelse sade han, när han satt till bords med sina lärjungar den sista aftonen av sitt liv: Nu är människans Son förhärligad och Gud är förhärligad i honom; är nu Gud förhärligad i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själv och skall snart förhärliga honom (Joh. 13). Såsom han under hela sitt liv genom lära och verk hade förhärligat Fadern inför människorna, så skulle nu Fadern förhärliga honom hos sig själv inför änglar och människor och allt skapat genom att upphöja honom till att sitta på hans tron (Upp. 3:21). Därom hade redan David sagt: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag lägger dina fiender dig till en fotapall (Ps. 110: 1). I den bön, som Herren bad strax efter nattvardens instiftelse, sade han bland annat om denna sak: Och nu, Fader, förhärliga mig hos dig själv med den härlighet, som jag hade hos dig, förrän världen var (Joh. 17). Kort innan han uppfor till himmelen, sade han till lärjungarna: Mig är given all makt i himmelen och på jorden (Matt. 28). David vittnar om honom och säger: Allt har Gud lagt under hans fötter (Ps. 8). En gång skall han ock komma igen för att döma levande och döda, och då skola alla denna världens store män framträda inför honom för att av honom antingen mottaga livets krona eller bortvisas i evig eld — allteftersom de här på jorden trott och tjänat honom eller icke. På den dagen — o, då skall skillnaden mellan hans och deras storhet varda rätt uppenbar. Sådant har profeten i anden förutsett; och för att uttrycka översvinneligheten av hans storhet, har han i denna vers begagnat tre särskilda