TREDJE BETRAKTELSEN Jesaias 52:14—15. Han skall låta hedningarna springa upp av glädje. 23. När Jesus vandrade ut från Jerusalem, sargad och blodig och bärande sitt kors, så följde honom en stor hop kvinnor, vilka gräto och ömkade sig över honom. Då vände han sig till dem och sade: Gråten icke över mig. Ingen kunde se eländigare ut än människans Son på den dagen. Men saken hade icke blott en mörk och bedrövlig sida utan ock en ljus och härlig. Det anade ingen då; men Jesus visste det. Till lärjungarna hade han ock redan förut sagt: Jag skall åter se eder och edert hjärta skall glädjas, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder. Men det hade de alldeles glömt. 24. På denna sorg och denna glädje häntyder profeten, när han i vår text ytterligare säger: Likasom många häpnade över dig — så vanställt var hans utseende mer än någon mans och hans skepnad mer än människors barns — likaså skall han låta många hedningar springa upp av glädje. 25. Många häpnade över Jesus därför, att hans utseende var så vanställt. Det ord, som profeten begagnar, betyder egentligen ”förstöring” eller ”vanställning”. Hans utseende var vanställning. Tänk vilket starkt uttryck! Hans