Vi gingo alla vilse såsom får 97 på ett annat ställe (Joh. 10). Skriften känner inga bakdörrar till himmelen. Nej, en är dörren, genom vilken man kommer in i himmelen, och den dörren heter Jesus. Alla de, som genom andra dörrar söka inkomma i himmelen, de komma aldrig därin, även om de bedja och klappa och bulta aldrig så ivrigt. Om en människa fölle på den tanken att Gud skulle uppehålla hennes lekamliga liv, utan att hon begagnade de näringsmedel, som Gud givit till det lekamliga livets uppehälle, så skulle följden därav bliva, att hon svulte ihjäl. Och om hon än gräte och både och trodde aldrig än så fast, så skulle hon dock magra och tyna av allt mer för varje dag samt slutligen dö. Alla böner, ansträngningar, tårar eller förhoppningar, om ock aldrig så fasta, skulle icke kunna rädda henne, därest hon icke ville begagna de medel, som Gud givit till livets uppehälle. Sammalunda förhåller det sig ock, när det är fråga om en människas frälsning. Vill hon icke gå in genom den dörr, som Gud öppnat och bestämt, vill hon icke gå den väg, som han banat till himmelen, så går hon vilse och kommer aldrig fram. 130. Om denna sak säger Petrus: I ingen annan är frälsning, och det är icke heller något annat namn under himmelen människorna givet, i vilket de måste frälsas (Apg. 4: 12). Petrus säger icke blott, att i Jesus är frälsning, utan ock, att Jesus, är den ende, i vilken frälsning finnes. Alla de, som lära om flera sätt att frälsas, lära därför tvärt emot Petri ord. Om detsamma säger även Paulus : Det är en enda Gud och en enda medlare mellan Gud och människor, nämligen en människa, Jesus Kristus (1 Tim. 2:5). En enda är medlaren eller den, genom vilken Gud frälsar syndare. Den, som är i honom, blir frälst; 7. — Smärtornas man