189. På denna sak, att Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet (Rom. 6:4), är det som hela den evangeliska predikan är grundad.1 Vad vikt aposteln Paulus lägger på Kristi uppståndelse, det kunna vi förnämligast se av 1 Kor. 15. Där säger han: Har Kristus icke blivit uppväckt, så är vår predikan tom, och även eder tro tom, och så ären I ännu i edra synder; då äro ock de förtappade, som äro i Kristus avsomnade (v. 14, 17). För aposteln Paulus var huvudsaken, hjärtat i och grundvalen för hela evangelium det, att Jesus var en verkligen levande frälsare. Att han var korsfäst och död, det visste alla; att han icke kunde vara världens frälsare, om han förblev i döden, det förstodo alla. Var han alltså icke uppstånden ifrån de döda, så hade apostlarna med sin predikan hänvisat människor till en död frälsare, och det vore ju galenskap : en sådan predikan måste ju vara fåfäng. Tänk om någon hänvisade en sjuk till en läkare, som vore död och begraven och låge kvar i graven! Nej, är icke Kristus uppstånden, då är allt det sköna och härliga, som vi läsa och sjunga och tala om hans makt att frälsa syndare, idel bedrägeri och fabler. 1 Det är en mycket stor skillnad mellan apostlarnas predikan och de nu vanliga predikningarna i denna del. Ty medan dessa senare över huvud grunda evangelium på Kristi död, så grunda apostlarna sitt evangelium på Kristi uppståndelse. Detta beror på ett mycket olika betraktelsesätt. De förra se nämligen i Kristi verk huvudsakligen en betalning for världens syndaskuld genom ett oändligt mått av kval, som Gud av sin enfödde Son utkrävde, och då de anse betalningen fullbordad genom Kristi död, så kommer alltid denna död att varda grundvalen för hela evangelium. Uppståndelsen kan ock i en sådan predikan icke få annat än en underordnad betydelse, nämligen den, att vara ett bevis, att Gud var nöjd med den i döden erlagda betalningen. För apostlarna däremot är det den stora huvudsaken, att Jesus är en levande frälsare, och därför vilar hela deras evangelium därpå, att han är uppstånden. För var och en, som har öppet sinne för Skriftens enkla sanning, faller denna skillnad genast i ögonen.