225. Men profeten tillägger: Han gjorde honom krank. Dessa ord kunna ock lika väl och riktigt återgivas så, att de förenas med de närmast föregående sålunda: Det behagade Herren, att krankheten skulle krossa honom1. Med ”krankhet” menas i Bibeln ej blott lekamlig sjukdom utan ock lidande i allmänhet. Att Gud gjorde Messias krank, vill alltså säga, att han lät honom träffas av mycket lidande. Men huru krankheten eller lidandet krossade honom, det se vi vid törnekröningen, hudflängningen och korsfästelsen. Men därom hava vi förut över den femte versen vidlyftigare talat. 226. Men varför behagade det Gud att sålunda låta Kristus krossas av lidandet ? Svar: Det var på den vägen han skulle besegra och krossa våra fiender: synden, världen, döden och djävulen samt själv vara en fullkommen frälsningshövding för syndare. behagat krossa Jesus i vårt ställe, eller att han straffat Jesus för att slippa straffa oss o. s. v. Sådana inlägg i Guds ord bör man icke göra, icke ens i from välmening. Här står intet, som betyder ”i vårt ställe”, och intet, som betyder ”straffa”. Krossandet kan vara ett straff, när det nämligen träffar en brottslig, såsom t. ex. då Gud krossade Herodes. Men det ord, som profeten begagnar, betyder ändå icke ”straffa”, utan ”krossa”, och krossandet innebär i sig alls icke något straff. Ja, Job önskade t. o. m. i sitt lidande såsom en nåd eller välgärning, att Gud måtte krossa honom och avskära hans levnads tråd (Job 6:9), och därvid begagnas på grundspråket samma ord, som profeten här utnyttjar. I Jes. 57:15 begagnas även samma ord, när det talas om ”de förkrossades hjärta”. 1 Luther förenar ock det här omhandlade ordet med de närmast föregående, men så att han översätter: ”Det behagade Herren att krossa honom med krankhet” (d. ä. lidande). Det hebreiska uttrycket tillåter även denna översättning, vilken i anseende till meningen går på ett ut med den, som vi i § 218 f. framställt. Däremot är Gesenii av prof. Melin upptagna tolkning: ”Det behagade Gud att göra hans slag krankt”, mycket tillkonstlad.