ord. Det skall förkorta tiden.” Men hade han väl synnerlig håg därtill? Vill du veta det, så gå in i dig själv och döm efter ditt eget förhållande! Om du icke kan predika, vad gör du då för att draga människor till de ställen, där Guds ord predikas? Du klagar kanske, att på din ort så få människor gå och höra Guds ord, men har du gjort något och gör du något för att draga dem därtill? Går du någonsin till dem och beder dem? Eller är du en bland dem, som i stället försöker hjälpa saken genom att gång efter annan kalla främmande predikanter, vilket visserligen är mycket bekvämare? 303. Det var en församling av troende på en ort. Deras hjärtan brunno av kärlek till Herren. De hade en predikant, vilken icke just var utrustad med några synnerliga gåvor. Men de älskade honom, de understödde och uppmuntrade honom, de bådo flitigt för honom. Det gjorde honom glad och frimodig i arbetet samt uppbygglig i umgängeisen. Men icke blott det. I sitt enskilda liv vittnade de ock om Herren, och varje söndagsmorgon voro så många, som kunde komma hemifrån, ute för att förmå några ogudaktiga att komma med och höra Guds ord. Ofta möttes de med hån och avvisades, men ofta lyckades det dem att få den ene här en, den andre där två med sig; och när de voro med dem på väg, så bådo de Gud i sina hjärtan innerligt, att han ville välsigna predikan både till deras egen och till deras följeslagares frälsning. Och därmed höllo de på outtröttligt år ut och år in, varigenom de skaffade mycken frukt åt Herren och beredde sig själva mycken välsignelse och glädje. ”Var fanns den församlingen?” frågar du. — Var? Finnes den icke i den stad eller by, där du själv bor? — ”Nej”, säger du! — Nåväl,