var icke sant, när du sade: ingen hjälp. Och varför talade du icke sanning? 338. Men vad angår det där mörkret, fråga vi: har Herren någonstädes i sitt ord lovat de sina, att deras väg skall vara idel ljus? Har han icke istället förberett dem därpå, att de skola få gå igenom många och långa mörka dalar? Se på helgonens exempel från alla tider! Vad vittna de om? Har han icke talat både 0111 eld och vattenströmmar? Och går det nu även för dig den vägen, huru klagar du då, att det går annorlunda, än Herren lovat? Han har sagt, att du skall få gå genom mörka dalar, och så har det gått. Han har sagt, att han skall vara med dig i de mörka dalarna och väldeligen hjälpa dig därur, och det har han allt hittills gjort. Men ändå säger du, att han icke i allt hållit sitt ord. — Du borde blygas att tala så illa om honom. 339. ”Men varför giver han mig då icke mer kraft att bestå emot alla frestelser?” För så vitt det beror på honom, må du tryggt lämna dig i hans hand och nöja dig med den förklaringen: Vad jag gör, vet du icke nu; härefter skall du få veta det. Men när allt kommer omkring, beror det möjligen på dig själv i väsentlig grad. Har du verkligen med fullt förtroende vänt dig till honom? Eller har du kanske bett honom om hjälp men sedan arbetat i egen kraft? Sådant händer mycket ofta, och då är det icke underligt, att det går som det går, ömkligt och bedrövligt. Skall Herren kunna hjälpa dig, så måste du överlåta dig åt honom. Vad som står om honom, att han i Nasaret icke kunde göra många tecken för folkets otros skull, det gäller än i dag. Liksom den sjuke måste överlämna sig åt läkaren, om läkaren skall kunna göra någon-