Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 22. Hvar man må nu väl glädja sig - N:o 382. Gud låter sina trogna här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
![]() |
1.
Hvar man må nu väl glädja sig;
Här är stor fröjd å färde,
Ty nu är Gud oss nådelig,
Som voro döden värde!
Han hafver alla sagt det till,
Att han barmhärtig vara vill;
Hvad kan vårt hopp förtränga?
2.
Till ende sonen sade han:
Jag måste mig förbarma;
Far ned uti det syndaland
Och lös de fångar arma
Af deras synd och stora nöd,
Fräls dem ifrån en evig död
Och låt dem med dig lefva!
3.
Sin Fader sonen lydig var,
Kom till mig här på jorden;
I mänskligheten uppenbar,
Är han min broder vorden;
Sin kärlek ville han bete
Och frälste mig från allt det ve,
Som jag förskyllt att lida.
4.
För mig sitt lif, sitt dyra blod
Han ville icke spara,
Att för den dom mig förestod
Jag måtte tryggad vara.
Han blef hos Gud min löftesman,
Uti hans blod min synd försvann;
Så är jag frälsad vorden.
5.
Ty vare pris i evighet
Och lof förutan ände
Guds eviga barmhärtighet,
Som oss den hjälpen sände
Och nederslog i Kristi död
Synd, helvete och dödens nöd;
Hvem kan oss nu fördärfva?
1.
Gud låter sina trogna här
Allt godt af nåd erfara,
Och budskap om hans kärlek är
Mång tusen änglars skara;
Ty sjunga vi med godt behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
Oss följa och bevara.
2.
De lägra sig kring hvar och en,
Som fruktar Herren gärna,
Och deras hjälp är icke sen
Mot dem, som ondt oss ärna;
Ty sjunga vi med godt behag:
Guds änglar från vår ungdomsdag
För våld och list oss värna.
3.
På vägen de oss föra så,
Att vi vår fot ej stöta,
Men trygga och förnöjda gå,
Fast nöd och sorger möta;
Ty sjunga vi med godt behag:
Guds änglar oss till ålderns dag
På hulda armar sköta.
4.
Med vänlig hand, fast icke sedd,
De grafvens skräck förjaga
Och hålla tröstens kalk beredd,
När ångsten gör oss svaga;
Ty sjunga vi med godt behag:
Guds änglar oss i dödens dag
Till himmelen ledsaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>