Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småland och smålänningarna genom tiderna samt
bemärkta smålänningar i Stockholm
i gången tid.
Av Fil. doktor Ernst E. Areen.
I.
I det medeltida Sverige benämndes ett antal till en högre enhet för lagskipning och
förvaltning sammanslutna härader vanligen land eller landskap. Varje sådant "land" torde
också ursprungligen varit ett eget lagmansdöme med särskilda rättssedvänjor, och i stort
sett hade de gamla landskapen samma omfattning som de nuvarande. Ett markant
undantag från denna regel utgör emellertid Småland, som aldrig på samma sätt som t. ex.
Södermanland och Östergötland bildat en av likartade administrativa, judiciella och
etnografiska förhållanden betingad geografisk enhet.
Under liela medeltiden var Småland •— vilket förövrigt redan namnet antyder —
fördelat i flera smärre, av vidsträckta skogsmarker, svårtillgängliga kärrtrakter och bergshöjder
sinsemellan isolerade bebyggelseområden, som därför både beträffande rättskipning,
förvaltning. kyrklig administration och näringsliv företedde väsentliga olikheter.
I slutet av fjortonde seklet funnos i Sverige tio lagmansdömen. av vilka Östgöta
lagsaga förutom det egentliga Östergötland även omfattade de vid Östersjön och Kalmarsund
ända till gränsen mot Blekinge belägna häraderna, motsvarande hela Smålandssidan av
nuvarande Kalmar län. Återstoden av våra dagars Småland — de "små landen" Värend
(5 härader), Njudung (2 härader) och Finnveden (3 härader), förenades, sannolikt redan
på 1100-talet, till Tiohärads lagsaga, som länge även kallades Värends (under
unionstiden stundom Smålands) efter huvudlandet, och som hade en egen landskapslag, varav
numera dock endast kyrkobalken finnes bevarad. Ett säreget drag i denna lags ärvdabalk
var, att hustru hade lika giftorätt i bo med man och att döttrar fingo lika stor arvslott som
söner. Dessa bestämmelser, som bygdetraditionen satt i samband med sägnen om Blenda,
bibehöllos inom denna landsdel tills de i sinom tid blevo gemensamma för hela riket.
I kyrkligt hänseende tillhörde hela nuvarande Småland Linköpings stift till 1163, då
Värends fem härader avskildes därifrån och bildade Växjö biskopsdöme, som till att börja
med endast omfattade c:a 00 församlingar och under liela medeltiden var Sveriges minsta
stift. Efter reformationen lades återstoden av Tiohärads lagsaga under Växjö stift med
undantag av Tveta och Vista härader, vilka först i början av 1600-talet förenades med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
