- Project Runeberg -  Smålänningar i Stockholm /
11

(1941) [MARC] - Tema: Småland, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fande den kyrkliga som världsliga lokalstyrelsen varit intimt förenat med det småländska
kustlandet, med undantag blott för åren 1651—54, då det var förlänat till tronföljaren Karl
Gustaf och därefter 1654—81 tillhörde drottning Kristinas underhållsländer samt 1819—24,
då det utgjorde ett eget län, huvudsakligen för att underlätta enskiftets genomförande.

Som bevis för att Kalmarbygdens söner sedan gammalt känt sig jämväl i kulturellt
hänseende närmare befryndade med ölänningarna än med folket i det inre Småland må
anföras, att de från Kalmar stift bördiga studenterna vid Uppsala universitet redan 1663
bildade en egen "nation", som ännu i dag äger bestånd, samt att "kalmariter" och
"smålänningar" även i Lund tillhöra skilda nationföreningar.

Först under 1500-talet torde cle små, beträffande naturförhållanden, näringsliv,
rättssedvänjor ocli folklig kultur olikartade och av milsvida, obanade vildmarker ännu från
varandra skilda "landen" inom nuvarande Småland ha börjat betraktas såsom en
geografisk enhet av samma slag som de övriga svenska landskapen. Att exakt angiva tidpunkten,
när detta skedde, är givetvis omöjligt. Men alldenstund det förslag till heraldiska emblem
för rikets samtliga landskap, vilket utarbetades för att höja den pompösa värdigheten i
ceremonierna vid Gustaf Vasas begravning upptager ett för hela Småland gemensamt
vapen, synes man 1560 på högsta ort lia ansett det småländska territoriets förening till ett
enda landskap som ett fullbordat faktum.

Självklart är att Smålands officiella inrangerande bland Götalands provinser icke
medförde en intimare förening mellan det vidsträckta landskapets skilda
bebyggelseområdena. Härtill var den i främsta rummet av naturförhållanden betingade olikheten i
levnadsvillkor och folklynne hos kuststräckans och inlandets befolkning alltför stor. Den
gamla administrativa indelningen, som i stort sett bibehållits oförändrad till våra dagar,
vilar därför på en betydligt säkrare grund än det tämligen irrationellt konstruerade
"storlandskapet".

*



T kustlandet har jordbruket sedan gammalt stått högt, och Mores bördiga slättbygder
räknades redan under medeltiden som en av landets förnämsta kornbodar. Befolkningen i
havsbandet längs Östersjön och Kalmarsund, som tack vare sin lättorienterade och för
både ostliga och västliga stormar skyddade sträckning från urminnes tid varit en
synnerligen livligt trafikerad förbindelseled mellan de uppsvenska bygderna och den
europeiska kontinenten, ägnade sig naturligtvis också åt sjöfart och fiske. Särskilt i södra
delen av Kalmarsund var sill- och torskfisket mycket givande under medeltiden, och
fångsterna funno god avsättning till uppköpare från de tyska hansestäderna, som i stort antal
seglade dit under fiskesäsongen.

Livlig samfärdsel ocli köpenskap med handelsstäderna vid Östersjön och den trygga
utkomst, som hembygdens bördiga jord, goda fiskevatten och värdefulla skogar erbjöd den
besuttna bondeklassen, gjorde "Kalmarna föghati" till en av det medeltida Sveriges mest
välmående landsdelar. Näringslivets blomstring, den härdande sjöfarten och
handelsförbindelserna med främmande, kulturellt högtstående nationer utvecklade befolkningen till
ett självständigt, dådkraftigt och äventyrslystet släkte ocli den politiska betydelse, som
landet fick under unionstiden samt de därefter ända till slutet av 1600-talet ofta
återkommande gränsstriderna med den danske grannen, bidrogo utan tvivel också till att
ytterligare stärka dessa egenskaper. Stundom kunde självrådigheten hos dessa stridbara och

— 11 — 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smistock/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free