Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bebyggelsen i de båda länen, som tillsammans utgöra ett område på nära 22,000 kvkm.,
under Vasatiden mycket gles och huvudsakligen koncentrerad till de sedan hedenhös
bebodda "landen" vid de många sjöarna i söder och sydväst (Värend och Finnveden) samt i
nordväst kring södra Vätternspetsen och Lagans och Emmåns källområden (Njudung). På
grund av den magra jordmånen var jordbruket föga givande, och boskapsskötsel torde
därför av ålder varit en huvudnäring. Härpå tyder bl. a. den omständigheten, att skatten
inom Njudung synes ha betalats med smör ända till framemot mitten av 1400-talet, då den
blev omsatt i penningar.
En urgammal näringsgren var även framställning av järn ur s. k. myr- eller sjömalm.
som ännu i dag bedrives på vissa platser (t. ex. vid Åminne i Östbo härad), och under
Frihetstiden grundades den nu så berömda småländska glasindustrin (Kosta).
De förnämsta kommunikationslederna i sydlig och västlig riktning följde ■— som nämnt
— Mörrumsåns, Lagans och Nissans lopp över den d. v. riksgränsen mot Danmark, ocli
norrut förenade de båda sistnämnda huvudvägarna vid Jönköping. 1 fredstid torde
samfärdseln med Blekinge, Skåne och Halland längs dessa ådalsvägar varit av stor betydelse
för det småländska inlandets folkförsörjning och kulturella utveckling. Under medeltidens
och Vasatidens täta vapenskiften mellan danskar och svenskar spelade de däremot en
olycksdiger roll som uppmarchvägar för fientliga härnadståg mot cle mellansvenska bygderna.
Inbyggarna på båda sidor om riksgränsen, vilka voro vana att till ömsesidig båtnad
idka köpenskap med varandra, hyste lättförklarligt nog en djup motvilja mot att deltaga i
dessa väpnade konflikter, som störde den goda grannsämjan och bringade ofärd över dem
själva ocli deras hembygd. Obenägenheten att gripa till vapen mot grannarna på hinsidan
gränsen föranledde också stundom gränsborna att sinsemellan sluta formliga fredsfördrag,
som förpliktade vederbörande att icke ens under pågående krig mellan Danmark och
Sverige tillfoga varandra någon skada till liv eller egendom. Under den s. k. grevefejden i
Danmark (1534—36) sökte sålunda bönderna i södra Småland hindra svenska truppers
genomtåg till den laglige danske konungens undsättning och anförde som skäl härför,
att de ej finge "reta dem fiender på halsen". Sedan krigen i allt större utsträckning börjat
föras med värvade yrkessoldater av främmande nationalitet förmådde emellertid dessa
"bondefreder" icke längre skydda gränsbefolkningen för mord och plundring.
Legoknektarnas skoningslösa framfart nödgade även de fridsammaste till väpnat motstånd mot
inkräktarna. och väckte hos smålänningarna ett lika långvarigt som glödande "jutehat".
Jämte Västergötland var Småland det svenska landskap, som fick utstå de värsta
härjningarna under de dansk-svenska krigen. Av dessa torde det s. k. Kalmarkrigets senare
skede ha vållat den största förödelsen, varför en kort redogörelse för de viktigaste
stridsoperationerna här kan vara befogad.
Strax på nyåret 1612 trängde en dansk kår under Breide Rantzaus befäl genom
Mör-rumsdalen in i Värend, som på det grymmaste hemsöktes med elcl och svärd. Kronobergs
slott uppgick i lågor, likaså Växjö stad. Domkyrkan utsattes även för skövling, varvid bl. a.
S:t Sigfrids grav och andra medeltida minnesmärken förstördes. Sedan fästningarna
Älvsborg och Gullberg, som hittills tryggat Sveriges västra sjöförbindelser, i slutet av maj
s. å. nödgats kapitulera, anträdde Kristian IV med huvudstyrkan av sin armé marschen
genom Västergötland mot Jönköping, det svenska försvarets centralställning. Ungefär
samtidigt avtågade från Kalmar en annan, av Gert Rantzau anförd häravdelning för att en-
— 13 — 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
