Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga företagsamhet, som höra till den småländska folkkaraktärens speciella särmärken, ha
utan tvivel utvecklats under många generationers hårda men framgångsrika kamp för att
avvinna hembygdens styvmoderligt njugga jordmån en nödtorftig bärgning. Tack vare
dessa egenskaper ha de genuina smålänningarna också under tidernas lopp ej blott lyckats
avsevärt förbättra sina levnadsvillkor i hembygden utan även, varhelst de av
omständigheternas tvång eller egen drift förlagt sin verksamhet — inom Sveriges landamären eller
utomlands — som regel uppnått en aktad och ekonomiskt tryggad ställning. Det gamla
ord-stävets skämtsamma påstående, att en smålänning kan försörja sig till och med på en öde
klippa i havet, gömmer därför under sin paradoxala formulering en god portion sanning.
Vanan att sedan urminnes tid själva utöva ett avgörande inflytande på ledningen av
den lokala förvaltningen och rättsskipningen hade hos bönderna inom — särskilt de södra
— "små landen" alstrat en stark självmedvetenhet, som gjorde dem ytterst känsliga för
varje försök såväl från adliga godsägares, kungliga ämbetsmäns, ja till och med från höga
vederbörandes sida att inskränka deras hävdvunna fri- och rättigheter. Hur kraftigt denna
stridbara och självrådiga allmoge kunde reagera mot konungamaktens enligt dess
uppfattning egenmäktiga och orättfärdiga förvaltningsreformer, som bl. a. åsyftade att lägga
åkerbruk, boskapsskötsel ocli andra näringsgrenar under statskontroll, fick Gustaf Vasa
bittert erfara under Dackefejden, det långvarigaste och bäst organiserade av alla uppror,
han under sin långa regering hade att bekämpa. Denna fruktansvärda folkresning kan
betraktas som det farligaste men lyckligtvis också sista utslaget av den trotsiga och laglösa
anda, som medeltidens starkt decentraliserade och släpphänta regeringssystem tillåtit
obehindrat utbreda sig i dessa avlägsna och svårtillgängliga gränstrakter. Allteftersom
regeringsmakten sedermera stärktes, samfärdseln förbättrades ocli sederna mildrades,
förvandlades emellertid ättlingarna av Nils Dackes vildsinta fribrytare till laglydiga och idoga
odlare av den fäderneärvda torvan och pålitliga försvarare av det för alla svenska
gemensamma fäderneslandets frihet och ära. I spetsen för Smålands ryttare ljöt Gustaf II Adolf
hjältedöden på Lützens dimhöljda fält, och mången av Måns Stenbocks käcka "getapojkar",
som 1710 med oemotståndlig bravur jagade ut danskarna från Skåne, hade första gången
sett dagens ljus i en småländsk ryggåsstuga.
Den stränga isolering, vari befolkningen i skilda trakter av det inre Småland under flera
sekler nödgats leva, i främsta rummet beroende på att vidsträckta obanade vildmarker
hindrade upprättande av regelbundna förbindelser mellan de olika "landen", förlänade den
småländska allmogekulturen inom vart och ett av dessa utgamla bebyggelseområden en
egenartad, traditionsbunden prägel. Ålderdomliga sedvänjor ha härigenom länge bevarats,
särskilt inom Värend. I de södra och väetra gränstrakterna spåras kulturella inflytelser
från de forna danska provinserna Skåne och Halland. Det vid sjön Rusken i Västra härad
vid mitten av 1100-talet anlagda cistercienserklostret Nydala, torde under hela medeltiden
ha spelat en betydelsefull roll för både den andliga och världsliga kulturutvecklingen i
angränsande trakter. Inom norra delen av Jönköpings län ha olika slags hemslöjd och
hantverk sedan gammalt bedrivits i rätt avsevärd omfattning. Bland dessa näringsgrenar må
särskilt nämnas vapensmidet (huvudsakligen lokaliserat till Jönköpingstrakten) samt den
ännu framemot mitten av förra århundradet florerande hantverksmässiga tillverkningen av
målade väggbonader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
