Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
almanacka efter Stockholms och 1708 dessutom en efter Lunds horisont. Enligt tidens sed
innehöllo hans almanackor jämte kalendariet även små uppsatser, vanligtvis av
astronomiskt eller kronologiskt innehåll. Xär frågan om införande av den gregorianska
kalendern i början av Karl XII:s regering på allvar började dryftas i Sverige, fick Krook
uppdrag att medverka i den vetenskapliga utredningen härom, och 1705 förordnades han till
censor över de inom landet utgivna almanackorna.
Efter hemkomsten från sin treåriga utländska studieresa 1738 slog sig den unge, från
Stenbrohult i Kronobergs län bördige doktor Carl Linnaeus, ned i Stockholm som
praktiserande läkare. Carl Gustaf Tessins mäktiga protektion förskaffade honom omedelbart
ej blott titeln "Kongl. Botanicus" och fullmakt som amiralitetsläkare utan även en
synnerligen lukrativ praktik inom de högsta samhällskretsarna, så att han — enligt egen utsago
— ensam förtjänade lika mycket per år, som huvudstadens övriga läkare tillsammans.
Under Stockholmsvistelsen tog han tillsammans
med Anders Johan von Höpken och Mårten
Trie-wald m. fi. inititiv till instiftandet av
Vetenskapsakademien 1739 och höll på uppdrag av
Bergskollegium föreläsningar i mineralogi. Redan
1741 lämnade emellertid Linnaeus Stockholm för
att tillträda professuren i medicin och
naturalhistoria vid Uppsala universitet, där lian
sedermera under namnet von Linné skulle ernå den
största vetenskapliga ryktbarhet, som hittills
blivit någon svensk man beskärd.
Under Linnés geniala ledning utbildades i
Uppsala många framstående läkare och
botanister, som på ett förtjänstfullt sätt fortsatte den
store lärarens livsverk inom olika
vetenskapsområden. Till "blomsterkonungens" äldre
lärjungar hörde Peter Jonas Bergius — född 1730
på Erikstads herrgård i Vittaryds socken.
Kronobergs län — som blev student i Lund 1746, men
tre år senare förlade sina studier till Uppsala, där han 1754 promoverades till medicine
doktor. Samma år började han med stor framgång praktisera i Stockholm, kallades 1761
till förste innehavare av professuren i naturalhistoria ocli farmaci vid den .i huvudstaden
av Collegium medicum grundade medicinska läroanstalten och utnämndes 1765 till
assessor i nyssnämnda kollegium. Bergius var en framstående läkare, företog för sin tid
värdefulla undersökningar angående de epidemiska sjukdomarnas uppkomst och spridning och
framträdde som en av koppympningens ivrigaste förkämpar. Som farmaceutisk kemist
har han riktat den inhemska facklitteraturen med sitt berömda verk "Materia medica"
(1778) och ägnade sig även åt forskningar i den svenska medicinens historia. Inom sin
älskningsvetenskap botaniken har Bergius publicerat ett stort antal skrifter, delvis av
populärt innehåll, ocli anlade en mönsterträdgård inom sin vackra malmgård vid
Karlbergsallén. kallad Bergielund, som till följd av hans 1784 upprättade testamente efter hans död
1790 tillföll Vetenskapsakademien. När huvudstadens snabba utveckling i slutet av
nittonde seklet fordrade ökad tillgång på byggnadstomter, sålde akademien egendomen 1884
Carl von Linné.
- 25 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
