Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildning och förfinad kultur. Liksom den av Linné och lians stockholmsvänner instiftade
Vetenskapsakademien och Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademi blevo centralhärdar för
framgångsrik vetenskaplig forskning, kom den ståtliga, under framstående inhemska och
utländska konstnärers ledning, och först efter mångårigt, målmedvetet arbete fullbordade
och utsmyckade slottsbyggnaden att spela en utomordentligt betydelsefull roll som den
svenska sjuttonhundratalskonstens plantskola och gav också impulsen till grundandet av
vår konstakademi. Även för skönlitteraturen, tonkonsten och den dramatiska konsten
randades nu en rik blomstringsperiod. Härtill bidrogo utan tvivel i hög grad de av vittra
författare och dilettanter bildade "ordenssällskapen" — t. ex. "Awazu och Wallasis" (1732),
"Tankebyggarorden" (1753) och "Utile dulci" (1766) — vilkas verksamhet i främsta
rummet avsåg att höja och stärka intresset för litteratur och konst. Som dessutom Frihetstidens
båda rivaliserande politiska partier i agitatoriskt syfte hade stort behov av skickliga
skribenter, särskilt då det gällde att under riksdagarna leverera allmänheten starkt färglagda
skildringar av egna förtjänster och motståndarnas fel, inses lätt att Stockholm vid mitten
av 1700-talet måste ha utövat en mäktig dragningskraft på landsortens fullt utbildade eller
ännu blott spirande litterära och konstnärliga talanger.
Till dem som ställde sina pennor i den politiska agitationens tjänst hörde Jakob
Gabriel Roth matt. Han var född i Växjö 1721, son till Linnés lärare och faderlige vän under
skolåren, provincialläkaren och gymnasielektorn Johan R. och halvbror till den å sid. 26
omnämnde läkaren och Afrikaresanden Göran R. Vid tjugo års ålder blev ban student i
Uppsala, studerade medicin några år utan att dock avlägga examen, begav sig därefter av
okänd anledning utomlands och besökte bl. a. Frankrike och England, där han vistades en
längre tid, och där han sannolikt också lade grunden till sin sedermera så ivrigt förfäktade
åsikt om tryckfrihetens välsignelser. Efter hemkomsten till Sverige 1762 trädde han i nära
förbindelse med Anders Nordencrantz, deltog med liv och lust i dennes hätska
pennfäkt-ning med hattpartiet, ocli blev snart en av Mössornas mest anlitade politiska skribenter.
Sedan dessa vid riksdagen 1765—66 äntligen lyckats komma till makten, belönades Roth {+-+}
man för sina tjänster med föreståndarebefattningen vid tullverkets handelsbalanskontor,
men synes dock fortfarande mest lia ägnat sig åt politiskt skriftställeri. Tryckfrihetens
införande 1766 inspirerade honom sålunda till ett högstämt ode kallat "Frihetens intåg",
och i rask följd utgav han därefter en mängd mot Hattarnas regeringsprinciper riktade
stridsskrifter, av vilka särskilt "Philolalus parrhesiates eller den pratsjuke fritalaren"
(1768), avsedd att bearbeta opinionen till den stundande riksdagen, väckte stor harm ocli
förtrytelse bland Hattarna. När dessa 1769 återtagit makten, fann Rothman därför
råd-ligast att skudda fosterlandets stoft av sina fötter för att undgå de kännbara
efterräkningar, han trodde sig ha att vänta för sin försumliga tjänsteförvaltning. Sedan stormen
efter regeringsskiftet lagt sig, återkom han dock och kunde utan att antastas med
fiska-liska åtgärder återtaga sin verksamhet i mösspartiets intresse som medarbetare i den av
assessor Johan Pfeiffer redigerade tidningen "Dagligt Allehanda". Ett par månader innan
Gustaf III:s statsvälvning för alltid gjorde slut på striden mellan Hattar och Mössor, avled
den oförbrännlige partikämpen i Stockholm 1772.
Olof Kexél — född i Kalmar 1748, död i Stockholm 1796 — var en typisk representant
för det i livets alla skiften lika levnadsglada och nöjeslystna Stockholm på Gustaf III:s
och Bellmans tid. Han blev student i Uppsala 1761 — i Kalmar nations album har han
— 44 — 2
Vittra
författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
