- Project Runeberg -  Smålänningar i Stockholm /
56

(1941) [MARC] - Tema: Småland, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ocli åldrar omspännande typgalleri, som lian presenterar i sina tusentals teckningar, liar
lian med samma geniala intuition förstått att levandegöra i sina skrifter, och dessutom
har han tack vare sin varma, intensiva naturkänsla och sin säkra konstnärsblick som få.
om ens någon annan, mäktat med både linjer, färger och ord skildra det svenska
landskapets växlingsrika skönhet.

Som blott ungefär ett år förflutit sedan hans stoft sänktes ned i av honom så högt
älskade småländska jordens sköte, ocli de yttre konturerna av hans liv torde vara väl bekanta
för nutidens svenskar, särskilt naturligtvis för hans småländska landsmän, må här endast
dessa korta biografiska uppgifter lämnas.

*



Tonsättare. Inom huvudstadens musikliv lia smålänningar spelat en jämförelsevis blygsam roll.

Landskapets enda mera betydande representant för tonkonsten i Stockholm under den
gustavianska tiden var Per Frigel. Han föddes i Kalmar 1750, blev tjugo år senare student i
Uppsala, promoverades 1776 till fil. magister och begav sig s. å. till Stockholm, där hans
gedigna humanistiska och musikaliska bildning snart förskaffade honom inträde i det vittra
sällskapet "Utile dulci". Sedan hans förhoppning gäckats, att genom förmedling av Kungl,
teaterns d. v. chef, frih. G. J. Ehrensvärd, erhålla ett resestipendium för att utomlands
utbilda sin musikaliska talang, måste Frigel söka sig in på ämbetsmannabanan, blev 1779
e. o. kanslist i Handels- och finansexpeditionen och var 1785—1809 sekreterare i
Statskontoret. Jämsides med statstjänsten fick han dock tillfälle att ägna sig åt tonkonsten. Redan
1778 hade han blivit ledamot av Musikaliska akademien, som 1796 valde honom till sin
ständige sekreterare, och 1815 erhöll han uppdrag att föreläsa om musikens teori samt därjämte
utöva uppsikt över undervisningen vid akademiens konservatorium. När Frigel 1841
avgick från dessa befattningar, betygade akademien sin erkänsla för hans långa ocli nitiska
verksamhet i dess tjänst genom att låta prägla ocli till honom överlämna en minnesmedalj
i guld. Följande år avled han i Stockholm nittiotvå år gammal. Bland Frigels talrika
kompositioner märkas förutom en mängd koraler ocli kantater, oratoriet "Försonaren på
Oljeberget" med text av S. Ödmann samt operan "Zoroaster". B. von Beskow har i andra delen
av sina "Minnesbilder" (1866. sid. 293—332) ägnat honom en sympatisk levnadsteckning.

Le nutida svenskar torde vara lätt räknade, som icke åtminstone någon gång i sitt liv
hört och tjusats av den härliga, jublande melodien till G. F. Dahlgrens levnadsglada
"Wår-sång på Walborgsmessoaftonen" ("Våren är kommen" etc.), men lika säkert torde vara, att
flertalet av dem, som väl känna till denna sång, skulle vid en allmänbildningstävlan à la
magister Knutsson gå bet på frågan om kompositörens namn. Den populära vårvisans
tonsättare, som på grund av sin småländska börd i detta sammanhang är väl värd att
räddas från en oförtjänt glömska, hette Erik .Jakob Arrhén von Kapfelman och föddes i
Västervik 1790. Trots sin ovanligt rika och mångsidiga musikaliska begåvning nådde han aldrig
högre på den sociala rangskalan än till den blygsamma sysslan som musiklärare och
organist vid Krigsakademien på Karlberg, som ban innehade från 1824 till året före sin död
1851. Med förkärlek tonsatte han svenska diktverk, t. ex. Geijers "Den siste kämpen".
Lings "Kärleken" och Atterboms diktcykel "Blommorna", och liar dessutom komponerat
musik till Sliakespeares "Macbeth", körerna i Lidners "Medea" ocli Lings "Agne". Hans större
musikaliska verk. t. ex. symfonien "Grekernas första seger vid Missolonghi", blevo mindre
kända även av samtiden.

— 56 — 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smistock/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free