Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Smittosamma sjukdomar i matsmältningsorganen - 15) Rödsot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMITTOSAMMA SJUKDOMAR I MATSMÄLTNINGSORGANEN
17
detta slags rödsot ha flere af våra Kongoresande landsmän
dukat under.
Den epidemiska rödsotens bakterie är ej känd, ej
heller den eller de bakterier, som tilläfventyrs förorsak ar
den inhemska eller barnrödsoten.
Beträffande symtomen vid rödsot kan man säga, att
de rätt mycket påminna om dem vid kolerinerna.
Gemensamt för dem bägge är den stora kraftnedsättningen. Vid
kolerinerna lider kroppen mera af vattenförlusten och
benägenheten för kollaps är något större, vid
rödsotssjukdomarna har den sjuke svårare smärtor, särskilt vid
afföringarna och lider mera af blodförlust samt har oftare
feber. Allmäninfektionen är vid rödsotsjukdomarna mera
utpräglad, ehuru den helt visst ej heller saknas vid kolerinerna.
Behandlingens hufvudprinciper äro vid bägge slagen
lika, nämligen aflägsnande af smittämnena ur tarmen,
största möjliga hvila och uppehållande af krafterna. Den
epidemiska rödsoten har liksom den asiatiska koleran gjort.
vandringar genom världen, ehuru ej så regelbundna, men
ofta nog lika fruktansvärda, som dennas.
Den epidemiska rödsoten är liksom fläcktyfus, hvilken
sjukdom vi nedan skola komma till, en i ordets egentliga
bemärkelse krigssjukdom.
I befästa, stillaliggande läger, i belägrade städer och
fästningar, där provianten och de hygieniska anordningarna
varit mer eller mindre bristfälliga, har rödsoten sällan
saknats, och har ofta anstält större förödelser än de
krigande parternas kulor och svärd.
Men äfven i fredstid har rödsoten svåra härjningar
på sitt samvete. I Sverige härjade rödsoten mycket svårt
åren 1770-1773 då c:a 40,000 personer dogo i denna
sjukdom. Under början af 1800-talet gick den epidemiska
rödsoten af och till och dödade tidvis 20 à 30,000
människor om året. På senare åren har den epidemiska
rödsoten allt mer och mer aftagit, så att dödsfallens antal
Verdandis småskrifter. 132.
2.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
