Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Smittosamma sjukdomar i matsmältningsorganen - 15) Rödsot - 16) Smittosamma diarrhésjukdomar - 17) Närvfeber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
DE SMITTOSAMMA SJUKDOMARNA OCH HEMMEN
numera ej uppgår till mer än ett eller par hundratal om
året. Den sista rödsotsepidemi af betydelse, som vi ha
att anteckna från Sverige, härjade i Malmö från den 2 juli
till den 26 okt. 1882 och kostade öfver 500 människor i
denna stad lifvet. Ungefär 10 gånger så många insjuknade.
Beträffande rödsotens profylax ber jag att få hänvisa
till hvad som blifvit sagt om koleran, ty äfven vid rödsoten
är det afföringarna, som innehålla smittämnet och det är
från dessa, som sjukdomen sprides direkt genom födan eller
indirekt genom brunnar och vattensamlingar och dylikt.
16) Smittosamma diarrhésjukdomar.
Utom de kolera- och rödsotliknande diarrhésjukdomarna
finnes det en hel del andra diarrhésjukdomar, som äro
mer eller mindre smittosamma. Ja, man kan, praktiskt
sett, säga att de flesta diarrhéer äro i någon mån
smittosamma, och att man alltid vid dylika bör akta sig för
beröring med afföringarna och för att slå ut dem på
afträden och i ledningar m. m. utan att förut ha desinficierat
dem med kalk på sätt här ofvan blifvit angifvet. Ej sällan
uppträda vanliga diarrhéer epidemiskt, isynnerhet under
den varma årstiden, och man gör då klokt uti att iakttaga
de försiktighetsmått, om hvilka vi talat i afdeln. om koleran.
17) Närvfeber.
I sammanhang med föregående sjukdomar bör äfven
närvfebern behandlas. Närvfebern är en sjukdom, som
fått många och delvis mycket olämpliga namn. Den kallas
utom närvfeber, tarmtyfus, tyfoidfeber, underlifstyfus,
» gastrisk feber» o. s. v. Namnet närvfeber har den fått
på grund af att vid densamma förekomma så utpräglade
symtom från nervsystemet, såsom slöhet, yrsel, delirier o. s. v.
Fordom, innan man kommit så långt, att man genom
liköppningar förvissade sig om sjukdomarnas säte i kroppen,
trodde man, att sjukdomen hade sitt säte i närverna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
