Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Adlerz, Ernst - 2. Adlerz, Gottfrid - Adner, Edwin - Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adlerz 22 Adolf Fredrik
Adolf Fredrik.
Målning (detalj) av L. Pasch d. y. 1708 (Rosersberg).
Italien. — A. var botanist och utgav
flera vetenskapliga arbeten av stort
värde. Först ägnade han sig åt
växt-anatomiska spörsmål, där han
behandlade knoppfjällens anatomi hos träd
och buskartade växter
(gradualav-handl., 1881) och fruktväggens
byggnad hos familjen Raniunculaceæ
(lek-torsspecimen, 1884). Sitt intresse
ägnade A. dock främst åt bryologin, där
hans förnämsta arbete är
"Bladmoss-flora för Sveriges lågland" (1907).
Han var även en utmärkt kännare av
de kritiska släktena Hieracium och
Rubus, vilket senare han behandlade
i C. A. M. Lindmans "Svensk
fanero-gamflora" (1918). — Ogift. — Litt.:
biografi av J. Eriksson i Sv. botan.
tidskr. 1918. S. L.
2. Adlerz, Gottfrid Agaton,
entomolog, f. 25 febr. 1858 i Vadstena,
† 11 nov. 1918 i Norrköping.
Föräldrar: rektorn i Vadstena, sedermera
kyrkoherden i Kuddby, fil. dr Gari
Erhard A. och Ulrika Valborg Kalén.
Kusin till A. 1. — Efter mogenhetsex.
i Linköping 1878 inskrevs A. s. å. vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1882, fil. lic. 1887 och fil. dr s. å. Han
utnämndes till docent i zoologi vid
Stockholms högskola 1889 (—93) och
efter tjänstgöring vid olika läroverk
till lektor i Sundsvall 1894. Han blev
led. av Vet. akad. 1905. — Under
talrika resor i Sverige studerade A. de sv.
myrornas geografiska utbredning och
levnadsvanor och framlade sina rön i
ett antal arbeten: "Myrmecologiska
studier" (1—4, 1884—1902),däribland
"Svenska myror och deras
lefnadsförhållanden" (1886) och
"Myrmecologiska notiser" (18S7, 1896). Av
utomordentlig betydelse äro hans
undersökningar över biologiska och
psykologiska problem hos andra
stekelgrup-per, som med skarpsinne och
grundlighet behandlats i
"Lefnadsförhållanden och instinkter inom familjerna
Pompilidæ och Sphegidæ" (1—4, 1903
—12) och ett flertal uppsatser i Ento-
mologisk tidskr. (1900—13). Genom
dessa undersökningar fick han
anseende som en av sin tids främsta
insektbiologer. Även ämnen av mera
allm. karaktär har han behandlat och
i t. ex. "Svenska fjärilar i urval"
(1905), "Myrornas liv" (1913),
"Svenska skalbaggar i urval" (1916)
och "Gräfsteklarnes lif" (s. å.)
dokumenterat sig som en fängslande
populärvetenskaplig förf. Hans "Bilder ur
Sveriges insektlif" (1902) ingick i det
tills, med L. A. Jägerskiöld och E.
Lönnberg utg. förtjänstfulla verket
"Sveriges djurvärld" (1903; 2:a uppl.
1911). — Gift 1894 med målarinnan
Emilia {Emma) Matilda Liljedahl. —
Litt.: biografi i Vet. akad:s årsbok
1928 och av Chr. Aurivillius i
Ento-mol. tidskr. 1919. N. B., S. L.
Adner, Gustaf Edwin,
industriman, cellulosatekniker, f. 18 mars 1887
i Nordmalings skn, Västerb. län.
Föräldrar: sågverksarbetaren Carl
Magnus Andersson och Maria Helena
Jacobsson. — A. avlade studentex. i
Umeå 1905 och utexaminerades 1909
som civilingenjör från Tekn.
högskolans fackavd. för elektroteknik. Han
studerade kemi och metallurgi vid
Technische Hochschule i Aachen 1912.
Ären 1910—12 var han ingenjör vid
kraftverk och elektriska verkstäder i
Förenta staterna och Kanada. Efter
att 1913—17 ha tjänstgjort som
teknisk chef för de av honom byggda
vattenkraftanläggningarna vid Gideå
bruk och Gideåbacka i Ångermanland,
tillhöriga Gideå & Husums ab., ett
dotterbolag till Mo och Domsjö ab.,
blev han 1917 överingenjör vid sistn.
bolags anläggningar: sulfitfabrik och
sågverk vid Domsjö, sågverk vid Mo,
sulfitfabrik vid Hörnefors,
sulfitfabrik vid Husum samt treetexfabriken,
den sistn. tillhörig dotterbolaget Mo
och Domsjö treetex ab. Som en av
Norrlands förnämsta kraftingenjörer
är A. sedan 1933 led. av stvr. i Sv.
vattenkraftfören. Han har bl. a.
skrivit "Gideå & Husums ab:s
kraftanläggningar i Gide älv" (1919). A. är
sedan 1936 led. av styr. för
Cellulosaindustriens centrallaboratorium och
sedan 1941 led. och v. ordf. i styr. för
Sv. pappers- och
cellulosaingenjörernas fören. Han invaldes 1941 i Ing.
vet. akad. — Gift 1917 med Ruth
Lundh. S. R.
Adolf Fredrik, konung, f. 14 maj
1710 på slottet Gottorp i Slesvig, † 12
febr. 1771 i Stockholm. Föräldrar:
furstbiskopen av Lybeck Kristian
August, yngre bror till Karl XII: s svåger
hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp
och administratör av hertigdömena
under brorsonen hertig Karl Fredriks
minderårighet, samt hans maka
Alber-tine Friedrilce av Baden-Durlach, dot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
