Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlgren, Johan Samuel - Ahlgren, Stig - 1. Ahlgrensson, Fritz - 2. Ahlgrensson, Björn - Ahlman, Axel - Ahlman, Martin Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlgren
39
Ahlman
Lars A. och Elisabet Fredrika
Fredriksson. — A. var notarie i
överståt-hållarämbetet, då han 1787
debuterade på den nyinrättade Sv.
dramatiska teatern i Bollhuset som
Silfver-ankar i I. G. Björns "Det oskyldiga
bedrägeriet". Då Bollhusteatern följ.
år ställdes under Operans ledning,
följde A. med och blev en av dess
främsta krafter. Han hade ett ståtligt
utseende och en välklingande stämma,
och trots en farlig böjelse för
bombastiskt spelsätt tillvann han sig såväl
Gustav III:s som publikens ynnest.
Genom sin fåfänga och grälsjuka kom
han i delo med teaterchefen och
avskedades 1794 (var 1794—96
framgångsrik aktör vid Munkbroteatern)
men återvände 1796, skötte sig
därefter oklanderligt och var 1798—
1810 ordningsman samt befordrades
1812 till styresman för de
dramatiska scenerna. Han var verksam
som skådespelare till 1815. Bland
hans många stora roller kunna
nämnas titelrollen i Voltaires "Gengis
Chan" och "Mahomet" samt i Gustav
IIIis "Gustaf Adolfs ädelmod", Lörd
Felamor i Poinsinets "Tom Jones",
Kreon i Adlerbeths "CEdipe" och Axel
Oxenstierna i Gustav III:s och
Kellgrens "Drottning Christina". Han
översatte även åtskilliga teaterpjäser
från franskan. — Gift 1793 med
Karolina Albertina Griberg. N. B.
Ahlgren, Stig Johan Axel,
litteraturkritiker, f. 23 jan. 1910 i
Karlskrona. Föräldrar: rektorn Johan
Blommert och Signe Ahlgren. — A.
iniskrevs 1928 vid Lunds univ., där
han blev fil. kand. 1929 och fil. lic.
1935. Han har företagit studieresor
till Frankrike och Jugoslavien,
medarbetat i olika tidn. och tidskr. samt
varit red. för Nordeuropa 1939. Ären
1937—42 var han litteraturkritiker i
Arbetet. Han blev 1942 chef för
kul-turavd. i Aftontidn. Polemisk och
sociologisk karaktär ha hans
verdandiskrifter om André Gide och Roger
Martin du Gard (båda 1937) samt
essäsamlingen "Orfeus i folkhemmet"
(1938), i vilken han av de nya
roman-förf. fordrar "kunskap om samhällets
utveckling". A. har vidare utgivit
"Krusenstjernastudier" och
"Veckopressen och folket" (båda 1940). —
Ogift. R. A.
1. Ahlgrensson, August Fredrik
{Fritz), teaterdekoratör, f. 31 jan.
1838 i Stockholm, † 26 okt. 1902 på
Danvikens ålderdomshem därstädes.
Föräldrar: kryddkramhandlaren,
sedermera stadsmäklaren Fredrik
Vilhelm A. och Gustava Adolfina
Thors-man. — A. var elev hos Fr. Westin
och dekorationsmålaren vid K.
teatern E. Roberg, varefter han
fullbordade sin utbildning utomlands, bl. a.
i Paris och Wien. Under Robergs
sjukdom 1858 förordnades A. att
uppehålla befattningen och utförde följ. år
dekorationerna till "Gustaf Wasa".
År 1863 blev han ord.
dekorationsmålare efter sin lärare och 1866
kostym-ordonnatör vid de K. teatrarna, som
han dock lämnade 1868 för att tills,
med L. Josephson överta Mindre
teatern. Företaget gick omkull året
därpå, och A. flyttade till Köpenhamn,
där han anställdes vid operan. År 1871
var han hemma i Stockholm igen och
målade dekorationer för K. teatern
men återvände 1874 till operan i
Köpenhamn. Tre år senare bröt han sitt
engagemang där och uppehöll sig till
1883 i Paris, varpå han återkom till
Sverige, där han sedermera utförde
scendekorationer i såväl Stockholm
som Göteborg. — A. var en obändig
natur, som lätt råkade i konflikter,
men i sitt fack var ban en
framstående konstnär, fantasifull, skicklig och
berömd för sin glänsande kolorit. Inte
minst genom en djupgående
yrkeskunnighet var ban en tid vår ledande
teaterdekoratör och förde arvet från
E. Roberg vidare. Bland
teaterstycken, som han utfört dekorationerna
till, kunna nämnas "Rienzi" (1865),
"Judinnan" (1866), "Afrikanskan"
(1867), "Den flygande holländaren"
(1872), "Lohengrin" (1874), samtliga
för operan i Stockholm, samt
"Thryms-qvidén" (1868), "Cort Adeler i
Venedig" (1870) och "Hærmændene paa
Helgeland" (1875) för operan i
Köpenhamn. Vid sidan av sin
verksamhet för teatern framträdde A. även
som tecknare i tidningar och
skämtalbum. Hans bästa skämtbilder ha
både kvickhet och skärpa. Han blev
led. av Konstakad. 1872 — Gift 1879
med skådespelerskan Hilma
Konstantia Hermansson. Th. N., S. T.
2. Ahlgrensson, Björn Emil,
landskaps- och porträttmålare, f. 5
aug. 1872 i Stockholm, † 11 okt.
1918 i Arvika. Son till A. 1. — A.
studerade vid Konstnärsförb:s skola
under Richard Bergh 1892—93 och i
Paris 1893—94. Han slog sig
sedermera ned i arvikatrakten tills, med
konstnärskamraterna Bror Lindh och
Fritz Lindström och ägnade sig åt
skildringen av sv. natur i
Konstnärs-förtes anda. Han blev medl. av det
senare 1898 och deltog flitigt i dess
utställningar. Hans måleri har ett
starkt lyriskt, drömmande drag och
utmärker sig för känslig kolorit.
Liksom övriga medl. av arvikagruppen
målar han ofta landskap med
smältande snö, blått vatten eller unga
björkar. Typisk är en duk som
"Vårvinter" (Nat. mus.). Något av sitt
bästa har han givit i sina fint stämda
interiörer, ss. "Det snöar ute" och
Fritz Ahlgrensson.
"Skymningsglöden" (Göteborgs mus.).
Det svårmodiga draget i A:s konst
gör sig särskilt gällande i hans
porträtt.—Gift 1901—18 med Elsa
Alexandra Lindström. Th. N.
Ahlman, Axel Gustaf Reinhold,
författare, f. 21 mars 1885 i
Söder-vidinge skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Gustav A. och
Hedvig Queckfeldt. — A. blev student i
Lund 1907 och debuterade s. å. som
förf. med diktsamlingen "Vita
stjärnor". Efter studier i Finland 1908—
09 och vid Lunds univ. medarbetade
han i olika tidn. och tidskr. samt gav
ut nya diktsamlingar, bland vilka
"Snäckan" (1924) och "Gruvan och
havet" (1937) blivit de mest
uppskattade proven på hans strama och
behärskade lyriska konst. Som
prosa-förf. har han hämtat motiven dels
från Lund, bl. a. i romanen
"Törnekronan" (1914), dela från havet i
bl. a. "Hav och himmel" (1916) och
"Sorglösa dagar" (1922). Hans
största bokframgångar äro "Kampen om
Nord- och Sydpolen" (1927) och
"Isviddernas hjältar" (1928). A. åtföljde
dansken Knud Rasmussen på en
expedition till Nordgrönland 1929. —
Gift 1) 1915—33 med gymnastikdir.
Eva Collinder; 2) 1942 med
folkskollärarinnan Reina Lundgren. R. A.
Ahlman, Martin Erie, teolog,
f. 3 dec. 1773 i Lund, † 7 april 1844.
Föräldrar: prebendeadjunkten i
Lomma, sedermera kyrkoherden i Brågarp
och Nevishög Johan A. och Katarina
Margareta Åkerman. — A. blev
student i Lund 1788, fil. mag. 1793,
prästvigdes 1799 ocli avlade
pastoral-ex. 1804. Han knöts 1803 till Lunds
univ. som docent i ekonomi, blev 1810
direktor för det nyupprättade
teologiska seminariet, kyrkoherde 1812,
tredje teol. prof. 1816 och andre teol.
prof. 1830. — A:s teologiska
åskådning utbildades under stark påverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
