- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
40

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlman, Martin Eric - Ahlman, Pehr Zacharias - Ahlmann, Hans - Ahlqvist - 1. Ahlqvist, Abraham - 2. Ahlqvist, Alfred Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ahlman

40

Ahlqvist

Hans W:son Ahlmann,

frän Ivant. "Förnuftets religionslära"
krävde enligt A. ett komplement i
"kristendomens positiva grundläror".
I sin moralteologi ville A. likaledes
utfylla det kantska begreppet aktning
för lag med det kristna
kärleksbegreppet. Mot den spekulativa teologin
(Hegel), som han längre fram lärde
känna, ställde han sig avvisande. A.
verkade även för en bättre
prästutbildning, där huvudvikten skulle läggas
på den systematiska teologin. Hans
"Theologiska skrifter" utgåvos 1841.
— Ogift. G. U.

Ahlman, PelirZach arias,
ämbetsman, f. 6 sept. 1734 i Okome skn,
Hall. län, † 23 mars 1802. Föräldrar:
kyrkoherden Lars A. oeh Margareta
Brinck. — A. blev student i Lund
1752, var tjänsteman i olika
ämbetsverk från 1759 och utnämndes till
advokatfiskal i Kommerskollegium
1776. A. främjade nitiskt Gustav III:s
planer att utvidga kungamakten. Sin
största roll spelade han som
bondeståndets sekr. 1789 och 1792, då han
utövade ett avgörande inflytande på
hela ståndets uppträdande, 1789 i
fråga om Förenings- och
säkerhetsakten och de ofrälses privilegier, 1792
i fråga om åtagande av nya skatter.
Till belöning för sitt välförhållande
blev han led. av rikets allm.
ären-ders beredning (1789) och andra
kommissioner samt tf. underståthållare
(1790). Efter Gustav III:s död och
gustavianernas fall avlägsnades lian
från huvudstaden ss. v. president i
Vasa hovrätt. A. betecknades av sina
politiska motståndare som en fal
uppkomling och som en hänsynslös
intrigör. — Gift 1770 med Maria
Eleonora Kammecker. G. U.

Ahlmann, Hans Jakob Konrad
W:son, geograf, f. 14 nov. 1889 i
Karlsborg, Skarab. län. Föräldrar:
översten Wilhelm A. och Mais
Bergqvist. — A. blev student 1908, fil.

kand. 1910, fil. lic. 1912 och fil. dr
1915, allt i Stockholm. Han
förordnades till docent i morfologisk
geologi vid Stockholms högskola 1915
och i geografi vid Uppsala univ. 1921
samt utnämndes till prof. i geografi
vid Stockholms högskola 1929. I Sv.
nationalkommittén för geografi är han
sekr. sedan 1935 och i Sv. sällskapet
för antropologi och geografi sekr.
sedan 1932 och red. för tidskr. Ymer oeh
Geografiska annaler sedan 1935. Han
blev led. av Vet. akad. 1939. — A. har i
sin verksamhet med mångsidighet
behandlat olika ämnen inom geografin.
Efter sin gradualavhandl., den
geo-morfologiska undersökningen
"Ragundasjön" (1915), har han bl. a. på
grundval av resor till Italien och Libyen på
1920-talet utgivit kulturgeografiska
studier. Sin mest betydande insats
torde han ha gjort inom
glaciärforsk-ningen, som varit ett huvudändamål
för en rad av honom ledda
expeditioner: färder i Jotunheimen 1920—25,
sv.-norska expeditionen till
Spetsbergens Nordostland 1931, sv.-norska
expeditionen till Spetsbergen 1934 (tills,
med H. U. Sverdrup), sv.-isländska
Vatnajökull-expeditionen 1936 (tills,
med J. Eythörsson) och sv.
expeditionen till n.-ö. Grönland 1939. För sina
undersökningar, som givit värdefulla
rön ang. glaciärernas
materialhushållning och betingelserna för
deras existens och storleksvariationer,
belönades A. 1941 med
Vegamedaljen. A. var en av utgivarna av "Med
Örnen mot polen" (1930), den
officiella redogörelsen för S. A. Andrées
ballongfärd i nordpolarområdet.
Under A:s ledning har vid Stockholms
högskola på uppdrag av Stockholms
stad utförts en ekonomisk-geografisk
undersökning av det nutida
Stockholm med förorter. Han har även
utgivit populära arbeten, "Sommar vid
polhavet" (1934, tills, med S.
Malmberg), "Nutida Sverige" (1934, med
flygbilder) och den fängslande
islandsboken "På skidor och till häst i
Vat-najökulls rike" (1936). — Gift 1920
med Erica Ilarloff. S. L., A. E.

Ahlqvist, prästsläkt från Kalmar
stift, vitt förgrenad, härstammande
från Karl XII:s livknekt, sedermera
kronolänsmannen i Södra Möre i
Småland Olof A. († 1711). En sonson
till denne, kyrkoherden i Resmo och
Mörbylånga Per A. (f. 1755, † 1800),
gjorde samlingar till en beskrivning
över Öland. Arbetet avbröts genom
lians död men fortsattes av sonen,
prästen Abraham A. (A. 1), far till
historikern Alfred Gustaf A. (A. 2).
En brorson till A. 2 var apotekaren i
Göteborg Alfred A. (f. 1877, † 1942),
känd som utgivare av
författningssamlingar rörande apoteksväsendet.

Abraham Ahlqvist. Samtida målning.

1. Ahlqvist, Abraham, präst,
topografisk författare, f. 5 juli 1794
i Mörbylånga skn på Öland, † 9 juli
1844 i Runstens skn därstädes.
Föräldrar: kyrkoherden Per A. och Maria
Juliana Fornander. — A. blev student
i Uppsala 1813, fil. mag. 1818,
prästvigdes s. å., avlade pastoralex. 1825,
var pastorsadjunkt i Kalmar stift
1818—20 och verkade som lärare i
naturalhistoria vid gymnasiet i
Kalmar till 1826 samt blev 1825
kyrkoherde i Runstens förs. på Öland. A. var
kontraktsprost i Ölands
medelkontrakt från 1831, riksdagsman 1828—30
och 1834—35.—A. är känd som en av
sin tids noggrannaste topografiska
och biografiska skriftställare. Bland
lians verk, varav flertalet behandlar
hembygden Öland, märkes särskilt
"Ölands historia och beskrifning" (1
—3, 1822—27), för sin tid
mönstergillt. Arbetet blev tillbörligt
uppskattat: A. invaldes i Götiska förb.
(1825) och förordnades att som
riksantikvariens ombud ha uppsikt över
Ölands fornminnen. A., som även var
botaniskt intresserad, hade tidigare
utgivit en florn över Runstens skn
(1815—17) och "Anmärkningar om
Ölands fysiska beskaffenhet och
vegetation" (1821). Som riksdagsman
bedrev A. ivriga arkivstudier i
Stockholm och publicerade handlingar från
1523 till 1649 i "Bidrag till svenska
kyrkans och riksdagarnes historia ur
presteståndets archiv" (1835). I
herdaminnet för Kalmar stift, som N. I.
Löfgren utgav 1836—39, skrev A. de
äldre biografierna och tillfogade en
tredje del om Ölands prästerskap
(1841). Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1831. — Gift 1826 med Sara
Gustava Brun. G. U.

2. Ahlqvist, Alfred Gustaf,
historiker, f. 17 juni 1838 i Runstens
skn på Öland, † 26 mars 1881 i Växjö.
Son till A. 1. — A. blev student i Upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 3 16:45:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free