Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlström, Jacob Niclas - Ahlström, Johan Alfred - Ahnfelt - 1. Ahnfelt, Nils Otto - 2. Ahnfelt, Gabriel - 3. Ahnfelt, Oscar - 4. Ahnfelt, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlström
43
Ahnfelt
arrangör av scenmusik, bl. a. till A.
Blanches "Engelbrekt och hans
dalkarlar" (med "Engelbrektsmarschen"),
samt skrev orkester- och
kammarmusik m. m.; dessutom arrangerade han
folkmusik och utgav koralböcker samt
1843 "Musikalisk fickordbok". A. blev
led. av Mus. akad. 1857. — Gift 1829
med Brita Kristina Tullström. P. L.
Ahlström, Johan Alfred,
tonsättare och organist, f. 1 jan. 1833 i
Stockholm, † 26 mars 1910.
Föräldrar: sadelmakargesällen Johan A. och
Kristina Ulrika Dittling. — Efter
skollärarex. 1848, organistex. 1849 och
organistex. vid Musikkonservatorium
1853 var A. 1867 elev där till F.
Berwald. Han var 1849—78
klockspe-lare i Tyska kyrkan i Stockholm samt
1875—90 organist i Katolska
kyrkan där. Han var även mycket
verksam som dirigent i körer och
ordenssällskap. — A. skrev en mängd
kyrkliga kompositioner; mest kända blevo
dock hans manskvartetter, främst
arrangemangen av bellmansmelodier.
Mus. akad., där A. blev associerad
1857, erhöll efter hans död 2 000
kr., och från denna "J. A. Åhlströms
stipendiefond" utdelas understöd till
elever i orgelspelning. — Ogift. P. L.
Ahnfelt. Släkten härstammar
möjl. från en löjtnant Hans
Jörgen A., som 1674 avled i Riga och
antages vara farfar till kornetten Jonas
A. († 1764). Sonsöner till denne voro
bröderna botanisten Nils Otto A. (A.
1), skriftställaren Gabriel A. (A. 2) —
far till skriftställaren Arvid A. (A. 4)
-—, resepredikanten Oscar A. (A. 3)
samt kyrkoherden i Tranås, Lunds
stift, Karl Niklas A. (f. 1810, † 1887),
far till biskopen Otto A. (A. 5).
1. Ahnfelt, Nils Otto, botanist,
f. 31 okt. 1801 i Gullarp i Skåne, † 1
jan. 1837 i Knästorps skn, Malmöh.
län. Föräldrar: kyrkoherden Jonas A.
och Elisabet Margareta Florman. —
A. blev student 1816, filol. kand. 1819,
fil. kand. 1820, fil. mag. s. å. och
docent i dogmatik 1821, allt vid Lunds
univ. — Fastän A. hade utbildat sig
till teolog, har han blivit mera känd
som botanist. De naturvetenskapliga
intressena funnos redan i familjen
genom modern, som var syster till den
kände anatomen A. H. Florman. A.
företog 1826 en botanisk studieresa
till Norge och ägnade sig sedermera
framför allt åt studiet av de sydsv.
mossorna. Han var en utmärkt
bryo-log, vars främsta verk äro
"Disposi-tio muscorum Scaniæ Hypnoideorum"
(1835) samt framställningen om
mossonia i två av Elias Fries’ floristiska
arbeten "Stirpium agri Femsionensis
index" (1825—26) och "Novitiarum
floræ Suecieæ mantissa" (1832—35).
Efter A. har ett algsläkte, Ahnfeltia,
fått namn. Hans mossherbarium
finnes i Riksmus, — A. tillhörde i Lund
den wieselgren-thomanderska
kamratkretsen och var bl. a. utgivare av tidn.
Gefion (1832). — Ogift. S. L.
2. Ahnfelt, Paul Gabriel, präst,
skriftställare, f. 25 mars 1803 i
Gullarp i Skåne, † 11 okt. 1863 i
Hälsingborg. Bror till A. 1 och A. 3.—
A. blev student 1817, fil. kand. 1823,
fil. mag. s. å. och docent i praktisk
filosofi 1826, allt vid Lunds univ.,
prästvigdes 1830 och utnämndes till
kyrkoherde s. å. i Bosarps och Strö förs.
och 1849 i Farhults och Jonstorps
förs. — A. har större betydelse som
skriftställare än som präst. Han skrev
utmärkta artiklar i "Svenskt
biografiskt lexikon", medarbetade i den
frisinnade pressen och utgav broschyrer,
däribland "Statskyrka eller frikyrka"
(1855). Hans mest bekanta arbete,
"Studentminnen" (1—2, 1857; 2:a
uppl. 1882—83), ger en medryckande
och livlig skildring av skol-,
univ.-och prästlivet i början av 1800-talet.
Dessutom påbörjade han "Lunds
universitets historia" (1, 1859). Hans
kvicka och underhållande skildringar,
där omdömena färgas av stark
subjektivitet, ge en god inblick i
tidsförhållandena. Flera av hans skrifter
behandla nykterhetsfrågan.
Nykterhetslöftet och föreningsväsendet voro
då något nytt för sv. kyrklig
tradition, och många tvivlade på deras
överensstämmelse med luthersk
åskådning. Den principdebatt, som
uppstod därom, gav impulsen till
strävanden efter större frihet inom
kyrkan. A. anslöt sig till
reformpartiet kring J. H. Thomander, P.
Wieselgren och B. H. Hammar och
förordade livligt
presbyterialförfattning-ens införande, medan det klerikala
partiet i Sv. kyrkotidn. med E. Y.
Bring, A. N. Sundberg och V.
Flensburg i red. bröt staven över
föreningsväsen, lekmannapredikan m. m. A. var
även känd som intresserad
skandi-navist. — Gift 1832 med Hedvig
Sofia Ekstrand. N. B.
3. Ahnfelt, Oscar, resepredikant
och andlig musiker, f. 21 maj 1813 i
Gullarp i Skåne, † 22 okt. 1882 i
Karlshamn. Bror till A. 1 och A. 2.
— A. blev student i Lund 1829 och
studerade musik i Stockholm, där lian
upplevde en religiös väckelse under
påverkan av C. O. Rosenius, som i
fortsättningen blev hans vän och
andlige ledare. År 1849 började han som
lekmannapredikant resa i Sverige,
Norge och Danmark, varvid han
alltid avslutade sina anföranden med
att sjunga egna sånger till
gitarrackompanjemang. Åren 1850—77
utgav han "Andeliga sånger", vilka
vunno stor spridning och utkommo i
Gabriel Ahnfelt. Samtida träsnitt.
ett stort antal uppl. Texterna hade
tagits från olika håll, och melodierna
voro huvudsakl. komponerade av
honom själv men även av tonsättare
som Mendelssohn, Haeffner o. a. —
Gift 1844 med Klara Strömberg. —
Litt.: O.Lövgren, "O. A." (1932). P.L.
4. Ahnfelt, Arvid Wolfgang
Nathanael, skriftställare, f. 16 aug.
1845 i Lund. † 17 febr. 1890 i
Köpenhamn. Son till A. 2. — Efter
mogen-lietsex. i Lund 1863 övergick A. 1867 till
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1869 och fil. dr s. å. Han var e. o.
amanuens vid K. bibi. 1869—76 och
med-arb. i Ny illustrerad tidn. 1869—79,
i Aftonbladet 1870—74 och
Stockholms dagblad 1874—84 m. fi.
in-och utländska tidn. — Den från
fädernehemmet ärvda, liberala
åskådning, som A. förfäktade i
litteraturen, hängde nära samman med hans
satiriska läggning och hans sympatier
för orädd frispråkighet. Hänvisad att
leva på sin penna, utvecklade A. en
flitig, stundom febril verksamhet som
förf., samlare, utgivare och
bearbetare med särskilt intresse för det
Oscar Ahnfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
