Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexanderson - 1. Alexanderson, Aron - 2. Alexanderson, Carl - 3. Alexanderson, Nils - 4. Alexanderson, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexanderson
50
Alexanderson
Carl Alexanderson.
(A. 1) och farfar till uppfinnaren
Ernst A. (A. 4).
1. Alexanderson, Aron Martin,
filolog, f. 10 april 1841 i Stockholm,
† 11 juli 1930 i Lund. Föräldrar:
rådmannen i Stockholm Fredrik
Bernhard A. och Karin Nordström. — A.
blev student i Uppsala 1860, fil. kand.
1866, fil. dr s. å., docent i grekiska
språket och litteraturen vid Uppsala
univ. 1868, e. o. prof. i klassiska språk
vid Lunds univ. 1879, förestod där
professuren i grekiska språket och
litteraturen 1888—90 och var prof. i samma
ämne 1890—1906 samt univ:s
prorektor 1904—06. — A var en
framstående lärare med ett klart och samtidigt
underhållande framställningssätt.
Hans vetenskapliga arbeten behandla
särskilt den grekiska metriken och
fornkunskapen. A. har även utfört
förtjänstfulla övers, av grekiska
tragedier. Av hans arbeten må särskilt
nämnas "Grekisk metrik" (1877),
"Grekisk fornkunskap" (1881—85),
"Den grekiska trieren" (1914) och
"Oidipus-sagans tragedier" (1921). —
Gift 1873 med Amelie von
Heidenstam. N. B.
2. Alexanderson, Carl Abraham,
bruksdisponent, filantrop, f. 10 febr.
1845 i Stockholm, † 6 febr. 1932
därstädes. Föräldrar: justitierådet
Adolph Martin Joachim A. och Sofia
Katarina Louise Zethelius. -— A.
in-skrevs vid univ. i Uppsala 1863 och
avlade hovrättsex. där 1867 samt blev
e. o. notarie i Svea hovrätt sistn. år
och v. häradshövding 1871. Ären 1873
■—83 var han disponent vid
Surahammars bruk i Västmanland, som sedan
brukspatron E. A. Zethelius’, A:s
morfars, tid omkr. 1850 varit
ledande inom särskilt grovplåtvalsningen.
Det för A:s tid väsentliga i brukets
utveckling var, att det vidgade sina
jorddomäner och i hög grad stegrade
sitt produktionsvärde trots den för sv.
järnbruk besvärande krisen på
1870-talet. Särskilt berömt blev
Surahammar för sin tillverkning av
puddel-plåt och puddelstål och väckte
därigenom uppmärksamhet bl. a. på
världsutställningen i Paris 1878. Till
A:s insats hörde bl. a. inrättandet
av puddelugnar för torveldning. Ären
1883—98 bodde A. som godsägare på
Ekensholm i Dunkers skn, Södermani.
län, därefter i Stockholm. Han var
1904—16 styr.-ordf. och verkst. dir.
för Mellersta Södermanlands
järn-vägsab. Förbindelsen med
Surahammars bruk bibehöll han som styr.-led.
och från 1903 styr.-ordf. i dess ab.
till 1917, då han sålde
aktiemajoriteten i bolaget. — Ären 1892—93 var
A. led. av Andra K., där han visade
sympati för en utvidgning av
rösträtten till densamma i förening med
den ökning av försvarsbördorna, som
han ansåg nödvändig. Han tillhörde
Stockholms stadsfullmäktige 1902—
10 och visade sig särskilt intresserad
av socialarbetet. Bl. a. var han led.
av Stockholms stads
fattigvårdsnämnd 1904—12 oeh av
yrkesfare-kommittén 1905—09 och tog 1911
initiativet till Stockholms norra
yrkesskola, vars styr.-ordf. han blev.
Dessutom har han bl. a. arbetat för
åstadkommande av billiga bostäder i
huvudstaden åt mindre bemedlade och
för övrigt disponerat en avsevärd del
av sin förmögenhet för filantropiska
ändamål. — Gift 1876 med Märtha
Holmquist. S. R., T. D.
3. Alexanderson, Nils Erik,
jurist, f. 15 april 1875 i S:t Olofs förs.,
Stockholms län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Erik A. ocli Agnes Günther.
—Efter mogenhetsex. i Stockholm 1891
inskrevs A. s. å. vid Uppsala univ.,
där han blev jur. utr. kand. 1898, jur.
utr. dr 1904 och s. å. docent i civil- och
processrätt. Han var 1908—22 prof. i
processrätt vid Stockholms högskola
och utnämndes till justitieråd 1922.
A. har ofta anlitats ss. sakkunnig vid
utredningar av olika slag, bl. a. vid
revisionen av
tryckfrihetsförordningen (1909—12) och av fattigvårds- och
utskyldsstrecken (1917). Ären 1912
—21 tillhörde A. Första K., där han
intog en framskjuten ställning inom
Liberala samlingspartiet. Redan från
början av sin riksdagsmannatid
tillhörde A. lagutskottet som ord. led.
och gjorde sig bemärkt genom sina
inlägg vid behandlingen av olika
lagstiftningsfrågor. Det anses även, att
han haft ett betydande inflytande vid
uppgörelsen om krigshandelslagen vid
1916 års riksdag samt som ordf.
i "vattenlagutskottet" 1918. Bland
hans skrifter märkas
gradualav-handl. "Bidrag till läran om
penninganvisning enligt svensk rätt"
(1904),"Föreläsningar öfver den
svenska tryckfrihetsprocessen" (1907),
"1912 års lagstiftning om exekution i
fast egendom" (1913), "Svensk
parlamentarism" (i "Forum" 1915),
"Under vilka förutsättningar bör
verkställighet av dom eller skiljedom,
meddelad i något av de nordiska
länderna, kunna erhållas i de övriga?"
(1919), "Några skadeståndsproblem i
svensk rättsskipning" (1926) samt
"Justitieombudsmannen.
Militieom-budsmannen. Tryckfrihetskommittén"
(i "Sveriges riksdag", II: 16, 1935).
■—- A. är ordf. i Allm. barnbördshusets
direktion sedan 1929, i Samfundet S:t
Erik sedan 1931, i styr. för
Riksdagsbibi. sedan 1938, v. ordf. i
National-fören. mot tuberkulos sedan 1933 och
var ordf. i Pressens opinionsnämnd
1930—38. — Gift 1901 med Hedvig
von Bahr. G. U.
4. Alexanderson, Ernst Fredrik
Werner, svensk-amerikansk ingenjör
och uppfinnare, f. 25 jan. 1878 i
Uppsala. Son till A. 1. — A. studerade
vid Lunds univ. 1896—97, Tekn.
högskolan i Stockholm 1897—1900 och K.
technische Hochschule,
Charlottenburg, Berlin, 1900—01. Sistn. år
emigrerade han till Förenta staterna,
där han tog anställning vid General
electric co., Schenectady, New York,
1902, var chefsingenjör vid Radio
Corporation of America, Schenectady,
1919—24 och har varit konsulterande
ingenjör hos General electric co.
sedan 1924. — A. har inlagt mycket
stora förtjänster om elektroteknikens
utveckling och nådde genom sina
olika uppfinningar redan vid unga
år internat, anseende. Bland hans
många viktiga uppfinningar på det
elektrotekniska området må särskilt
nämnas fasomformare för
transformering av enfasström till flerfasström
och omvänt samt en induktionsmotor
med variabel hastighet, som bl. a.
använts för Amerikas första elekt-
Nils Alexanderson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
