Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Alexanderson, Ernst - 1. Alexanderson, Märta - 2. Alexanderson, Carl - 3. Alexanderson, Gustav - Alexandersson, Helmer - Alfvén, Hannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexanderson
51
Alfvén
riskt drivna slagskepp, "New Mexico".
Bland hans uppfinningar från senare
år bör nämnas den för motortekniken
viktiga thyratronmotorn, som matas
över gallerstyrda elektronrör. Ännu
större betydelse torde A. ha haft för
radiotekniken. Under världskriget
1914—18 lyckades han genom en
mängd uppfinningar skapa ett nytt
system för transatlantisk trådlös
telegrafering. Därvid användes bl. a.
en av honom konstruerad
multipel-aiutenn, en likaledes av honom
uppfunnen högfrekvensgenerator — en
sådan finns även vid den sv. stationen
i Grimeton i Halland — och flera
specialapparater. Även åt
televisionsproblemet har han ägnat sitt intresse
och sökt lösa det med tillhjälp av
radiotekniken. De försök, som
utförts, ha även givit goda resultat.
Sina många vetenskapliga rön liar A.,
i den mån de ej varit hemliga,
publicerat i ett flertal mindre skrifter. A
är led. av Institute of radio engineers,
vars president han varit. Han har
uttagit närmare 300 patent. — Gift 1)
1909 med Edith Lewin, † 1912; 2)
1914 med Gertrude Robart. G. U.
1. Alexanderson, Rut Märta,
kon]stnärinna, f. 1 sept. 1895 i Mjölby.
Föräldrar: byggmästaren Frans Josef
A. och Anna Berglund. — A.
genomgick Tekn. skolans konstindustriella
avd. 1918—21 och har senare
företagit studieresor i Tyskland och
Österrike. Ären 1926—31 var hon
anställd hos Handarbetets vänner och
utförde därunder huvudsakl. kyrkliga
textilier samt vävnader, bl. a. mattor
till en salong på Sv. Amerika liniens
motorfartyg Kungsholm. Därefter har
hon på egen ateljé utfört vävnader
och broderier. År 1929 hade lion en
separat textilutställning i Röhsska
mus. i Göteborg. För övrigt har hon
deltagit med textilier i flera
utställningar i Europa och Amerika samt
även liksom sina bröder i gruppen
"Nio ungas" utställningar sedan dess
bildande 1926. Hennes stafflimåleri
liksom hennes fria broderier omfattar
landskap, blomsterstycken och
barnbilder. — Ogift. Th. N.
2. Alexanderson, Carl Josef,
landskaps- och figurmålare, f. 22 sept.
1897 i Motala, † 3 okt. 1941 i Tureberg,
Stockholms län. Bror till A. 1 och A.
3. — A. studerade vid Tekn. skolans
konstindustriella avd. 1917—20 och
vid Konstakad. 1920—22 och reste
sedan i Italien och Tyskland. Han
utställde första gången i Göteborg
1925 och bildade följ. år tills, med
systern Märta, brodern Gustav och
några andra gruppen "Nio unga", i
vars utställningar lian deltog.
Temperament och fantasi känneteckna
A:s måleri, som delvis bär ett över-
tygande socialt patos.
Avindividualiserade företrädare för massan befolka
hans syntetiskt tänkta bilder från
fabriksdistrikt och fängelsegårdar.
Dystra fattigkvarter och blodröda
verkstadskomplex avteckna sig mot
röktyngda gryningshimlar som
bakgrund till böjda arbetsträlar på väg
till dagskiftet eller arbetslösa i
hopplös väntan. Men A. hade också en
lyrisk ådra, som går i dagen i hans
naturskildringar. "Höst i skogen",
"Skärgårdslandskap", "Lustgården"
och andra bilder, där hans färgglädje
slår ut i romantisk blomning, stå i
skarp motsättning till agitatoriska
målningar som "Snöskottaren",
"Nattskift", "Morgon i fabriksdistriktet"
m. fi. Han är repr. i Nat. mus. och i
Östergötlands och Linköpings stads
mus. — Gift 1928 med Alma
Frid-ner. Th. N.
3. Alexanderson, Gustav
Daniel, landskapsmålare, f. 14 april 1901
i Motala. Bror till A. 1 och A. 2. —
A. studerade vid Tekn. skolans
konstindustriella avd. 1920—23 och har
sedan fortsatt sin utbildning på egen
hand, delvis under studier i Tyskland
och Italien’. Han arbetar ofta inom
samma motivkrets som brodern och
skildrar i en tung och dov färgskala
det moderna industrisamhällets
fabrikskomplex med eller utan levande
staffage. Men i motsats till denne har
han ingen social tendens i sitt måleri.
Med samma konstnärliga ambition,
som han målat motiv från Falu gruva
("Rödmyllstippen") och Domnarvets
stålverk ("Verkstadskvarter"), har
han skildrat norrländska
vinterlandskap med tö i luften och porlande
bäckar. Där får hans färg en ljusare
klang, fastän den alltjämt har ett
kärvt drag. I formen märkes en
strävan efter skulptural tyngd och
fasthet. Han tillhörde gruppen "Nio
unga" från 1926 till dess upplösning.
Han är repr. i Falu mus. och Statens
Mus. for Kunst i Köpenhamn. -—■ Gift
1939 med Anna-Lisa Berglund. Th. N.
Alexandersson, Karl Helmer,
tonsättare, f. 16 nov. 1886 i
Stockholm, † 24 dec. 1927 därstädes.
Föräldrar: skeppsfurneraren Ernst
Theodor A. och Mathilda Englund. — A.
studerade 1902—08 vid
Musikkonser-vatorium i Stockholm och fortsatte
därefter sina studier i Berlin för P.
Ertel. Han var från 1918 anställd vid
biografen Röda kvarns orkester i
Stockholm, främst som tonsättare
men även som harmoniumspelare. ■—
A. skrev en mängd filmmusik, bl. a.
till "Ingmarssönerna", "Herr Arnes
pengar", "Gunnar Hedes saga" och
"Hälsingar" m. fi. sv. filmer samt
även till utländska filmer, ss.
"Nationens födelse". Han fick i Röda kvarns
Ernst Alexanderson.
kapellmästare, R. Sahlberg, en
förstående vän, som även intresserade sig
för hans övriga alstring; så t. ex.
framfördes på dennes initiativ A:s
symfoni i g-moll vid en
långfredagskonsert på Röda kvarn 1919. När den
sedan 1923 gavs av Konsertfören. i
Stockholm, väckte den sådan anklang,
att den måste ges ännu en gång
samma säsong. Den inbragte honom
även statens tonsättarstipendium. Det
var A:s största konstnärliga
framgång, om man undantar en prisbelönt
festmarsch, "Olympiska spelen", för
militärmusikkår (1912; A:s enda
tryckta komposition). Han skrev för
övrigt ännu en symfoni (d-moll),
två konsertstycken för valthorn, flera
konsertuvertyrer m. m. för orkester,
fyra stråkkvartetter och annan
kammarmusik, pianostycken och sånger.
—- A., vars musikaliska ideal skall
ha varit J. Svendsen, företräder en
nordiskt betonad senromantik. Hans
stil är flytande, avrundad och
välljudande, formellt knapp och
melodiskt frisk. Hans ovanliga begåvning
är omvittnad, men svåra nervösa
lidanden förmörkade hans tillvaro och
hindrade honom att göra sig fullt
gällande. — Ogift. G. T.
Alfvén, Hannes Olof Gösta,
fysiker, f. 30 maj 1908 i Norrköping.
Föräldrar: läkarna Johannes A. och
Anna-Clara Romanus. — Efter
stu-dentex. i Norrköping 1926 blev A.
fil. kand. 1928, fil. lic. 1931, fil. dr och
docent i fysik 1934, allt i Uppsala.
Han var amanuens vid Uppsala
univ:s fysiska institution 1928—34.
År 1940 utnämndes lian till prof. i
teoretisk elektroteknik med
mätteknik vid Tekn. högskolan. — A:s
vetenskapliga produktion rör sig
huvud-sakl. inom kärnfysikens område,
varvid han särskilt rönt uppmärksamhet
för sina teorier om den kosmiska
strålningens ursprung. Hans gradual-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
