Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Alströmer, Jonas - 2. Alströmer, Patrick - 3. Alströmer, Claes - 4. Alströmer, Johan - 5. Alströmer, Carl Jonas Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alströmer
75
Alströmer
(Ekon. tidskr. 1937); B. Hildebrand,
"K. sv. vet. akad." (1939). G. U.
2. Alströmer, Patrick, friherre,
industriidkare, mecenat, f. 26 febr.
1733 i Alingsås, † 23 okt. 1804
därstädes. Son till A. 1 i hans första gifte. —
A. blev student i Uppsala 1748,
auskultant i Kommerskollegium s. å. och
redan vid 21 àrs ålder chef för
Alingsås-verken. Efter det ekonomiska
systemskiftet 1765—66, som bl. a. medförde,
att Alingsåsverkens privilegier ej
förnyades, sjönk fabrikernas produktion
kraftigt, men A. lyckades dock tills,
med sina bröder August och Johan
hålla fabrikerna i gång, tills driften
på grund av 1779 års brand nästan
lielt måste nedläggas. A., som 1770
erhöll kommerseråds titel och 1774 var
tf. landshövding i Älvsb. län, flyttade
1777 till Göteborg, där han tills,
med brodern Claes inträdde som
kompanjon i det sahlgrenska
handelshuset samt blev dir. i Ostindiska
kompaniet s. å. På grund av
konjunkturomsvängningen efter det
nordamerikanska frihetskriget nödgades hans
firma göra konkurs. A. flyttade efter
denna tillbaka till Alingsås. -—
Liksom sina bröder hade A. starka
kulturella intressen. Hans
naturaliesam-lingar voro betydande — som ung
hade han studerat kemi och
mineralogi för proberaren H. T. Scheffer i
Stockholm — och han stod i
förbindelse med tidens främsta sv.
naturvetenskapsmän. Han var en stor
mecenat och understödde bl. a.
Gjörwell i hans många företag, likaså
Bellman och Lidner. För musiken och
scenen var han särskilt intresserad;
hans hem i Göteborg var en
medelpunkt för det litterära och
musikaliska livet. Han invaldes 1769 i Utile
dulci, upptogs i musikmatrikeln som
förste violinist och valdes kort efter
sitt inträde till director musices.
Främst på A:s initiativ tillkom
Patrick Alströmer. Gravyr (detalj) av J. F.
Martin.
Mus. akad. med tillhörande läroverk
1771, och han var även en av dem, som
den sv. operan har att tacka för
sin tillkomst. A. blev friherre 1778,
led. av Mus. akad. 1771 och av Vet.
akad. 1774. — Gift 1) 1760 med
friherrinnan Christina Maria Ollonberg,
† 1764; 2) 1768 med friherrinnan
Christina Maria Silfverschiöld. G. U.
3. Alströmer, Claes, friherre,
industriidkare, mecenat, f. 9 aug. 1736 i
Alingsås, † 5 mars 1794 på
Gåsevacl-liolms gods, Tölö skn, Hall. län. Bror
till A. 2. — Vid 18 års ålder övertog
A. tillsynen av familjeegendomarna
Berga, Nolhaga och arrendegården
Höjentorp med dess schäferiskola.
Han fann det emellertid nödvändigt
att för sin verksamhet fördjupa sina
naturvetenskapliga insikter och
återtog därför studierna i Uppsala för
Linné och Wallerius 1757 — han hade
redan som fjortonårig en tid vistats
vid univ. Utbildningen fullbordades
med en längre utrikesresa 1760—64.
I Spanien, resans första mål,
studerade A. särskilt den spanska
ullkulturen; därefter besökte han Italien
och Västeuropa, varifrån han
hemsände frön och växter i stort antal
till Linrné, som efter honom kallade
ett nytt växtsläkte "Alstroemeria".
— A. blev 1770 assessor i
Kommerskollegium och protokollssekr. i
Justitierevisionen; han erhöll avsked med
kansliråds titel s. å. Han flyttade till
Göteborg redan 1767 och inträdde tre
år senare i svärfaderns, dir.
Niklas Sahlgrens, stora handelsfirma.
Hans hälsa var redan då bruten, och
hans insats för firman kom därför att
bli ganska ringa. Då Sahlgren avled,
övergick den ledande ställningen till
brodern Patrick (A. 2). Efter firmans
fallissemang flyttade A. tillbaka till
sin egendom Gåsevadholm i Halland
1785. — Mest känd är A. måhända
som mecenat och donator. Tack vare
honom kom en av svärfaderns
donationer, en gåva till Göteborgs stad,
att användas till skapandet av
Sahlgrenska sjukhuset. Likaså
organiserade han med av svärfadern
donerade medel ett barnhus vid östad nära
Alingsås. Hans namn är särskilt
förbundet med den av honom anlagda
s. k. Alströmerska vägen vid sjön
Aspen. A. blev led. av Vet. akad. 1768
och erhöll friherrlig värdighet 1778.
—- Gift 1770 med Sara Catharina
Sahlgren. G. U.
4. Alströmer, Johan,
industriidkare, jordbrukare, f. 17 maj 1742,
† 4 okt. 1786 på Nolhaga vid
Alingsås. Son till A. 1 i hans andra gifte.
—- A. blev student i Uppsala 1756
och inträdde snart i sin fars
företag, Alingsås manufakturverk, där
Claes Alströmer. Målning (detalj) av P.
Krafft d. ä. (Gotlands fornsal, Visby).
lian fick biträda vid ledningen av
detsamma. Efter sin fars död 1761
blev A. ställföreträdande chef, och
under brodern Patricks (A. 2)
frånvaro vid riksdagarna var han ensam
bestämmande samt visade sig därvid
som en både rivande och dugande
kraft. Sedan företaget 1765 förlorat
sina privilegier, råkade det i
svårigheter men hölls i gång till eldsvådan
1779, varefter blott vävnader
tillverkades i liten utsträckning. Genom
hänvändelse till myndigheterna så
sent som 1785 sökte A., fastän
förgäves, upphjälpa företagets ställning.
— A. var en driftig jordbrukare, som
bl. a. livligt propagerade för odling
av potatis och framlade resultaten
från sina egna odlingar i skriften
"Potaters plantering, grundad på rön
och försök" (Vet. akad:s liandl. 1777).
Åren 1777—80 gjorde A. en längre
utrikesresa genom v. och mell. Europa,
varvid han studerade jordbruk,
boskapsskötsel och annat, som tillhörde
den praktiska ekonomin, och
författade därom sedermera ett flertal
skrifter. Han blev led. av Vet. akad. 1784.
— Gift 1783 med Hedvig Catharina
Danckwardt-Lülieström. S. L.
5. Alströmer, Carl Jonas
Oscar, friherre, ämbetsman, politiker,
f. 31 okt. 1811, † 10 aug. 1888 i
Marstrand. Föräldrar: k. sekreteraren
friherre Jonas A. och friherrinnan
Margareta Silfverschiöld. Sonson till A. 2.
-— A. blev student i Uppsala 1828,
avlade kansliex. 1831, inträdde
därefter på ämbetsmannabanan, blev
protokollssekr. 1848, expeditionssekr. i K.
M:ts kansli 1856 och slutl.
landshövding i Hall. län 1860. Han deltog
därjämte i ståndsriksdagarna fr. o. m.
1840 och var led. av Andra K.
1866—72, där han räknades till den
s. k. "intelligensen". Åren 1870—78
var han konsultativt statsråd samt re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
