Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Alströmer, Carl Jonas Oscar - Althén, Ragnar - Althén, Ruth - 1. Althin, Caleb - 2. Althin, Torsten - Alw, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Althén
76
Alw
Torsten Althin.
presenterade Hall. län i Första K.
1873—81. — Någon utpräglad
partiman blev A. aldrig. Han var främst
den nitiske och redbare ämbetsmannen
och åtnjöt på grund av sin gedigna
sakkunskap även Lantmannapartiets
uppskattning. Hans politiska
åskådning var moderat-liberal. — Gift
1) 1860 med Ebba Ulrika Coyet, †
1861; 2) 1870 med Johanna Christina
Augusta Ehrenborg. G. U.
Althén, Karl Ragnar,
tonsättare och organist, f. 19 nov. 1883 i
Stockholm. Föräldrar: byggmästaren
Karl Wilhelm A. och Ingrid Sofia
Andersson. — Efter kyrkosàngarex. i
Strängnäs 1901 och organistex. vid
Musikkonservatoriet i Stockholm 1903
for A. till Berlin, där han 1906—09
var organist i Sv. kyrkan. Under denna
tid studerade han piano för X.
Schar-wenka och S. Eisenberger,
komposition för Ph. Scharwenka och
dirigering för R. Robitschek. A. blev 1916
organist i S:t Matteuskyrkan i
Stockholm. Han har komponerat kantater,
ett 40-tal romanser, bland dem den
välkända "Land du välsignade",
pianostycken samt preludier och
pastora-ler för orgel. — Gift 1} 1918—41 med
operasångerskan Ruth Whitefield; 2)
1941 med Märta Granberg. P. L.
Althén, Ruth Ester,
operasångerska, f. 11 sept. 1890 i Kristianstad.
Föräldrar: affärsmannen Nils
Whitefield och Ingrid Hansson. — A.
började 1911 som elev av T. Höfer, T.
Rangström och H. Ingebjart i
Stockholm samt A. E. Grenzebach i Berlin
och V. Vanzo och A. Pandolfini i
Milano samt var 1914—18 elev i K.
teaterns operaskola. Hon
debuterade 1915 som Aida samt sedermera
som Elsa i "Lohengrin" och Helena
i "Mefistofeles". Åren 1918—38 var
hon anställd vid K. teatern, där
hon framträdde såväl i
koloraturpartier som Lakmé, Nattens drottning
och Philine som i dramatiska och
ly-rinka sopranpartier, bl. a. Wagners
Senta, Elisabeth och Elsa; Verdis
Lady Macbeth, Leonora i
"Trubaduren", Aida och Desdemona; Mozarts
Konstanze i "Enleveringen ur
seraljen", Grevinnan i "Figaros bröllop"
och Donna Anna i "Don Juan";
Puc-cinis Syster Angelica och Turandot;
Micaëla i "Carmen", Iphigenia på
Tauris, Valentine i "Hugenotterna",
Fältmarskalkinnan i
"Rosenkavaljeren", Rezia i "Oberon" m. fi. Hon har
även uppträtt som konsert- och
oratoriesångerska. — A. äger en hög och
ljus sopran, som hon särskilt i
pianissimo kan avvinna mycket vackra
verkningar. — Gift 1918—41 med
tonsättaren och organisten Ragnar
Althén. P. L.
1. Althin, Caleb, konstnär, f. 20
mars 1866 i Karlskrona, † 29 jan. 1919
i Stockholm. Föräldrar: v. pastorn
Carl Johan A. och Ulrika Leonie
Augusta Ehrenborg. —- A. studerade
först för hovintendenten E. Perséus
och var sedan elev vid Konstakad:s
skola 1885—89. Han avlade
tecknings-lärarex. 1892 och kompletterade sin
utbildning genom studieresor till
utlandet, blev 1896 överlärare i
fri-handsteckning vid Tekn. skolan för
kvinnliga lärjungar och 1912 i
figurteckning vid Högre konstindustriella
skolan, båda i Stockholm. — A:s
största insats inom sv. konstliv
utgör hans målarskola (grundad 1896),
där flera av våra mera kända
konstnärer erhållit sin första utbildning.
Bland A:s arbeten märkas främst
hans kyrkomålningar i dekorativ stil,
ss. hans gotiserande fresker i Uppsala
domkyrka, målningarna i
Sofiakyrkan i Stockholm, i kyrkorna i Örebro,
Härnösand, Sollefteå och Sundsvall.
Han var även verksam som illustratör
och etsare. — Gift 1) 1894 med
Elisabet Carlheim-Gyllensköld, † 1911;
2) 1912 med Matilda Forsström. N. B.
2. Althin, Torsten Karl
Wilhelm, museiman, f. 11 juli 1897 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Ernst A. och Amelie Schultz. Brorson
till A. 1. — A. ägnade sig först åt
den militära banan, avlade
officers-ex. 1917 och blev löjtnant i reserven
1923. År 1924 anställdes han som
ledare för Tekn. mus. i Stockholm, som
då startades, och vars samlingar
hopbragts under ledning av A. och med
helt privatekonomiskt stöd. God
mu-seiteknisk skolning och skarp blick
för utställningsväsendets
populariserande betydelse liar A. visat vid
genomförandet av sin tanke, och tack
vare en stor donation av K. A.
Wallenberg kunde mus. 1936 inflytta i en
egen byggnad i museistaden på n.
Djurgården. A. var amanuens 1920
—23 vid jubileumsutställningen i
Göteborg, kommissarie vid
Aeroexhi-bition i London 1929, vid
världsutställningen i Liége 1930, vid internat,
luftfartsutställningen i Stockholm
1931, sekr. för internat,
luftfartsutställningen i Stockholm 1936 och
generalkommissarie för sv. avd. av
vattentekniska utställningen i Liége 1939.
Bland hans skrifter märkes
"Flygkrönika" (1931). A. är red. för Tekn.
mus:s årsbok "Daedalus" sedan 1931.
Han har i tidn. och tidskr. publicerat
artiklar i industriella och
tekniskt-historiska ämnen samt redigerade
1941 hyllningsskriften "Studera och
probera" till Carl Sahlins 80-årsdag.
— Gift 1920 med Sigrid Schulte.
N. B., S. N.
Alw, Carl Gabriel,
skådespelare, f. 25 dec. 1889 i Eskilstuna.
Föräldrar: skräddarmästaren Carl Johan
Carlson och Hilma Åkerström. — A.
började sin teaterbana med
engagemang vid olika resande teatersällskap
under ären 1908—15 samt var
1915—-16 anställd hos Hjalmar Selander i
Göteborg. Följ. säsong flyttade han
över till Lorensbergsteatern, där han
stannade i sju säsonger. Framför allt
i samarbete med Per Lindberg under
dennes chefstid vid
Lorensbergsteatern 1919—23 utvecklades A. till en
av sin generations främsta
karaktärsskådespelare; han utförde under
denna tid en rad krävande roller, ss.
titelrollerna i Shakespeares "Hamlet"
och Tolstojs "Fedja" ("Det levande
liket"), Romeo i Shakespeares
"Romeo och Julia", Perdican i Mussets
"Lek ej med kärleken" och Frestaren
i Strindbergs "Till Damaskus". Efter
ett engagemang vid Sv. teatern i
Stockholm knöts A. hösten 1925 till
Dramatiska teatern, som han
alltsedan dess tillhör. Genom sin
knivskarpa gestaltning av Earlen av
Warwick i Shaws "Sankta Johanna"
(1925) imponerade han starkt på
Gabriel Alw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
