Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ambrosiani, Sune - Améen, Ameen - 1. Ameen, Georg - 2. Améen, Louis - 3. Améen, Gustaf - Amelin, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Améen
78
Amelin
Albin Amelin.
kejsarkult. Han har även publicerat
bl. a. "Järnhantering i Värend"
(1921) och "översikt över den svenska
bildreproduktionen under 1800-talet"
(1923). A:s senare skrifter ha
framför allt behandlat diverse historiska
problem, ss. den äldre medeltidens
mått- och myntförhållanden,
Stockholms uppkomst, Gotlands medeltida
historia o. s. v. — Inom Nord. mus.
äro A:s främsta insatser ordnandet av
avd. för vissa hantverk samt
skråväsende jämte "eldens ekonomiska
användning" och utarbetandet av
vägledningar för dessa. I ett flertal
uppsatser i olika tidskr. har A. framlagt
sina forskningsresultat på dessa
områden, framför allt rörande
skråväsende samt pappersbruk och
papperstillverkning. De sistnämnda lia
blivit föremål för en omfattande och
grundläggande undersökning i "Molæ
ehartariæ suecanæ" (1933).—-I
"Riktlinjer för uppteckningar om
allmogens materiella kultur" (1916) gav
A. ett program för museal
fältforskning, som för sin tid var
banbrytande och i många stycken än i dag är
värdefullt. — En praktisk insats på
kulturminnesvårdens område gjorde
A. 1912, då han personl. inköpte en
av de äldsta bondgårdarna av sten pä
Gotland och därigenom förhindrade,
att den nedrevs och stenen användes
till kalkbränning. Tio år senare
överlämnades gården till Gotlands
fornvänner, sedan en mecenat trätt emellan.
— A. var en av stiftarna av Fören. för
sv. kulturhistoria samt sekr. i
densamma och red. för dess tidskr. Rig
1918—32. — Gift 1926 med Agnes
Grandinsson. S. N.
Améen, Ameen. Släkten
härstammar från klockaren Jonas i Åby skn,
Kalmar län, vars sonson Jonas,
kaptenlöjtnant vid flottan, antog namnet
A. Dennes son, översten vid
örlogsflottan Carl Ulrik A. (f. 1718, † 1795),
hade sönerna a) överstelöjtnanten vid
örlogsflottan Georg Fredrik A. (f.
1764, † 1811), stamfar för släktens
äldre, numera på manssidan
utslocknade gren och far till postdir. och
tidningsutgivaren Georg Fredrik A.
(A. 1), som skrev namnet Ameen,
samt b) konteramiralen Gustaf Adolph
A. (f. 1766, † 1842), stamfar för den
yngre, ännu fortlevande släktgrenen.
Gustaf Adolph A. blev farfar till
arkitekten Gustaf A. (A. 3) och dennes
kusiner, bröderna justitierådet Louis
A. (A. 2) och generalmajoren och
inspektören för trängen John A. (f. 1867,
† 1930), gift med målarinnan och
skulptrisen friherrinnan Märta Sparre
(f. 1871, † 1940). — Litt.: C.
Malmström, "Släkten Améen (Ameen)"
(Personhist. tidskr. 1935).
1. Ameen, Georg Fredrik,
ämbetsman och publicist, f. 11 sept. 1811
i Karlskrona, † 24 april 1898 i
Stockholm. Föräldrar: överstelöjtnanten
Georg Fredrik A. oeh Anna Helena
Falck. — A. blev student i Lund 1827,
avlade juridisk ex. 1833, var
anställd vid olika ämbetsverk till 1838
och anlade detta år i Karlskrona
boktryckeriet Georg Ameen & co.
Därifrån utgav lian tidn. "Najaden" (183S
—52), som intog en
liberalt-reformvänlig ståndpunkt till tidens frågor, bl. a.
representationsreformen, samt
kämpade för en stark örlogsflotta. — A. var
red. för tidn. "Bore" från slutet av
1850-talet och medarbetade även i
andra tidn. Han blev kanslist vid
Ge-neralpoststyr. 1854 och postmästare
1860 samt var postdir. i Göteborg
1861—76. — A. utgav ett flertal
små-uppsatser och noveller i kåserande
stil. — Gift 1848 med Mina
Julilin-Dannfelt. G. U.
2. Améen, Herman Edvard Louis,
jurist, föregångsman inom
turistväsendet, f. 21 juli 1862 i Karlskrona,
† 21 jan. 1926 i Stockholm.
Föräldrar: kommendören Johan Ulrik A.
och friherrinnan Julie De Geer af
Finspång. —- A. blev student i
Karlskrona 1880 och avlade hovrättsex. i
Uppsala 1885. Han blev assessor i
Svea hovrätt 1895, revisionssekr. 1901
och sekr. i Norrlandskommittén s. å.
samt utnämndes till häradshövding i
Södra Åsbo och Bjäre häraders
domsaga 1904 och till justitieråd 1909. A.
anlitades vid olika tillfällen som
sakkunnig för naturskyddslagstiftning.
— A. var Sv. turistfören:s sekr. 1888
—90 och 1895—1900 samt ordf. 1912
■—26. Han var även ordf. i Sv.
natur-skyddsfören. 1909—17. A., som själv
var utmärkt förtrogen med Sveriges
natur, sökte genom föredrag och
skrifter sprida kännedom om de
möjligheter vårt land erbjuder till turistliv
och rekreation. Genom att han förlä-
nade sin ideella syn åt turistfören:s
allm. åskådning och arbetsmetoder,
har dess verksamhet fått betydelse för
sv. folkuppfostran. Under A:s
ordf.-tid steg fören: s medl.-antal till över
100 000 (1924). —Gift 1895 med Anna
Paulina Martina Sjöcrona. S. L.
3. Améen, Karl Gustaf,
arkitekt, f. 19 mars 1864 i Lovö skn,
Stockholms län. Föräldrar:
direktören Adolph Herman A. och Julie
Wilhelmina Forsberg. Kusin till A. 2.
—• A. studerade vid Tekn.
högskolans fackavd. för arkitektur 1883—87
och vid Konstakad:s läroverk 1887—
90, erhöll vid sin avgång därifrån
k. medaljen, var bitr. arkitekt och
kontorschef vid byggandet av Nord.
mus. 1890—94 och 1897—99, gjorde
1894r—96 en utländsk studieresa, blev
e. o. arkitekt i överintendentsämbetet
1902, arbetschef vid Drottningholms
slotts restaurering 1907 och
utnämndes till avd.-chef för arkitekturavd.
inom Stockholms stads
byggnadskontor s. å. ■—- A. har arbetat i olika
historiska stilarter, som lian
utformat i modern riktning. Bland hans
kyrkobyggnader äro Gustavsbergs
kyrka (1904), örnsköldsviks kyrka (1905>
och S:t Görans kyrka i Stockholm
(1907, invigd 1910) uppförda i modern
tegelgotik, medan Idre kapell i
Dalarna (1908, invigt 1914) av trä och
Ockelbo gamla nyklassicistiska kyrka
(som A. efter en brand 1905
återuppbyggt 1906—07) ansluta sig till den
hårlemanska arkitekturen. Han har
utfört ett flertal kyrkorestaureringar,
t. ex. österby bruks kyrka (1903),
Ytterselö och Ludvika (1907). Bland
A:s profana byggnadsverk må nämnas
entrén och uppgången till Kärnan i
Hälsingborg (1S99—1904), posthuset
i Hälsingborg (1904), uppfartsvägen
från Lejonslätten till Skansen i
Stockholm, landsarkivet i Gröteborg
(1913) och seminariebyggnaden i Lund
(1916). — Gift 1897 med Ragna
Maria (Tulla) Platou. N. B.
Amelin, Hans Albin, målare, f.
25 jan. 1902 i Chicago. Föräldrar:
journalisten Emil A. och Cornelia
Carlsson. — A. genomgick Tekn.
skolan i Stockholm 1919—21 men har i
övrigt liuvudsakl. utbildat sig på egen
hand. Han har framträtt med en rad
utställningar fr. o. m. 1929. Under en
vistelse i Paris 1930—33 målade han
brutala och dystra motiv, t. ex. från
kötthallarna, där blodiga och mustiga
färger expressivt tolka en egenartad
stämning. Åren 1937 och 1938
besökte lian Sovjetunionen. ■—- A. är
en av de främsta företrädarna för
det dramatiska målningssätt, som
under 1930-talet utvecklats inom
konstnärsgruppen Färg och form.
I dova men klangrika färger, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
