Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Anders Hilding, lärare, författare, se s. 102 - Andersson, Ingvar - Andersson, Ivar - Andersson, Johan, biskop, se s. 102 - Andersson, Johan Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
96
Anderson
Johan Gunnar Andersson.
Andersson, Anders Hilding,
lärare, författare, se s. 102.
Andersson, Carl Ingvar,
historiker, f. 19 mars 1899 i N. Sandby,
Kristianst. län. Föräldrar:
folkskolläraren Carl A. och Ingrid Svensson.
— A. blev fil. mag. 1920, fil. lic. 1925
och fil. dr 1928, allt i Lund. Han var
amanuens vid Landsarkivet i Lund
1921—39 och är docent i historia
vid univ. där sedan 1928. A., som
särskilt har sysslat med
undersökningar till medeltidens och vasatidens
sv. historia, har utgivit bl. a.
"Käll-studier till Sveriges historia
1230—-1436" (drsavhandl., 1928), "Den
senare medeltiden" (i "Världshistorien",
redig, av H. Almquist, bd 3, 1932),
"Erik XIV:s engelska
underhandlingar" (1935), "Erik XIV, en
biografi" (s. å.), som med vetenskapliga
förtjänster förenar stilistiska, samt
ett antal uppsatser i "Scandia" om
bl. a. Erik XIV (1931, 1933), som han
även behandlat i Vet.-soc:s i Lund
årsbok 1933. För dansk publik utgav
A. "Sveriges Historie gennem lider-
ne" (1941). Han har även framträtt
med historiska krönikespel i radio och
är från hösten 1939 verksam på ab.
Radiotjänsts föredragsavd. — Gift
1929 med fil. mag. Ally Nilsson. N. B.
Andersson, Lars Ivar, läkare, f.
26 febr. 1860 i Nora. Föräldrar:
bruksägaren Lars A. och Hedvig Amelie
Holmberg. —- Efter mogenhetsex. i
Örebro 1878 blev A. med. kand. 1884
ocli med. lic. 1888 vid Karol. inst. samt
med. hedersdr vid Uppsala univ. 1907.
Han var underläkare vid Maria
sjukhus i Stockholm 1889—91, blev tf.
sundhetsinspektör i Stockholm 1891,
var sundhetsinspektör där 1892—98
och förste stadsläkare där 1898—1927.
Han har varit medl. av direktionen för
Stockholms hospital och Allm.
barnhuset i Stockholm m. m. samt led. av
k. kommittéer för åtgärder mot
smittosamma könssjukdomar, för skydd
mot yrkesfara och för revision av
rikets hälsovårdsstadga. — A. har som
den främste målsmannen för
Stockholms stads hälsö- och sjukvård under
nära trettio år, däribland de särskilt
krävande åren under och närmast
efter världskriget 1914—18, främst
arbetat för att bekämpa epidemier. Han
har utgivit flera uppsatser,
utredningar och betänkanden, huvudsakl.
på det liygienisk-epidemiologiska
området, och även redigerat Stockholms
stads hälsovårdsnämnds berättelser
1898—1927. — Gift 1899 med
Gertrud von Hedenberg. N. B.
Andersson, Johan, biskop, se
s. 102.
Andersson, Johan Gunnar,
geolog, östasiatisk arkeolog, f. 3 juli
1874 i Knista skn, Örebro län.
Föräldrar : lantbrukaren JohanA. och Hedvig
Lekberg. — Efter mogenhetsex. i
öre-bro 1892 inskrevs A. s. å. vid
Uppsala univ., där ban avlade fil.
lic.-ex. 1901, förordnades till docent i
geologi s. å., blev fil. dr 1902 och
uppehöll geografiprofessuren där 1906.
Han var deltagare i A. G. Nathorsts
expedition till Spetsbergen 1898,
företog en egen expedition 1899 till
Björnön, vars geologiska byggnad han
behandlade i "über die Stratigraphie
und Tektonik der Bären Insel" (1901,
drsavhandl.), samt var chefens
närmaste man i Otto Nordenskjölds
ryktbara sydpolsexpedition 1901—03,
under vilken han besökte Sydgeorgien,
Falklandsöarna och Eldslandet samt
ledde fartygets andra färd till
Antarktis. A. blev chef, med prof:s titel,
för Sveriges geologiska undersökning
1906 (överdir. och chef 1914). Han
erhöll tjänstledighet 1914 och avsked
1916 för att på uppdrag av kinesiska
regeringen leda malmgeologiska
undersökningar i Iiina. Efter tio år
återkom han till Sverige 1925, kallad till
prof. i geologi vid Stockholms
högskola men avgick från professuren redan
1926. Ar 1929 blev han föreståndare
för östasiatiska samlingarna i
Stockholm (de av honom själv hemförda
kinesiska forntidsfynden) och erhöll av
statsmakterna en personlig professur i
östasiatisk arkeologi, från vilken han
avgick 1939. Förnyade forskningsresor
till Yttersta östern företog han 1926
—27 och 1936—38. A. var
general-sekr. vid den elfte internat,
geologkongressen i Stockholm 1910 och blev
led. av Lantbruksakad. 1908 samt av
Vet. akad. 1911. — A. blev tidigt känd
för en större allmänhet genom
sydpolsexpeditionen. De vetenskapliga
resultaten framlade han i flera skrifter,
bl. a. om Graham lands geologi samt
om stenströmmarna ("stone rivers")
och jordflytningen ("solifluction") på
Falklandsöarna, ocli han var en av
förf. till reseverket "Antarctic, två
år bland Sydpolens isar" (1904).
Utomordentligt förtjänstfullt
organiserade han den stora geologkongres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
