Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Johan Gunnar - Andersson, John - Andersson, Jonas - Andersson, Karl - Andersson, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
97
Anderson
sen 1910 och. redigerade, delvis i
samarbete med H. Munthe och A. Gavelin,
dess talrika publikationer, varigenom
sv. geologi och geologisk forskning på
ett lyckligt sätt blevo kända och
uppskattade i utlandet. Sin stora
berömmelse har A. emellertid vunnit som
kinaforskare. Han var kinesiska
regeringens "rådgivare i
gruvangelägenhe-ter" och undersökte tertiära och
kvartära avlagringar, varvid han bl. a.
klarlade förhållandet mellan
lösslagren och andra med dem förväxlade
bildningar. Redan tidigt intresserade
lian sig för Kinas djur- och
växtpale-ontologi samt arkeologi ocli liar på
dessa områden hopbragt mycket
omfattande samlingar, som till stor del
finnas i sv. mus. Märkliga
arkeologiska upptäckter kommo honom att
utsträcka sina forskningar till Kinas
tidigaste bebyggelse, och hans
redogörelser för dessa samt bearb, av
samlingarna äro av den största
betydelse för kunskapen om landets äldsta
kultur. A. har i sin samlarverksamhet
fått kraftigt stöd från hemlandet och
av de kinesiska myndigheterna. På
ansökan av den s. k. kinakommittén
fick A. av Sveriges riksdag 1919 för
sina utgrävningar och undersökningar
90 000 kr., som tidigare anslagits åt en
planerad antarktisk expedition. Sina
forskningar i Östasien har A.
sammanfattat i "Topografisk-arkeologiska
studier i Fjärran östern" (1939). —
A. har utgivit en rad vetenskapliga
arbeten samt de populära
skildringarna "Draken och de främmande
djävlarna" (1926), "Den gula jordens
barn" (1932), den självbiografiska
"Kineser och pingviner" (1933) samt
"Under brinnande krig" (1938). — Gift
1) 1905 med Signe Bergner (skilsm.);
2) 1923 med Elsa Rosenius. S. L.
Andersson, Bror Jolin Frithiof,
ingenjör, donator, f. 14 mars 1862 i
Köpenhamn, † 1 febr. 1939 på
Vallstanäs, Norrsunda skn, Stockholms län.
Föräldrar: gravören i Riksbanken
Carl Magnus Rundberg A. och Emilie
Mathilde Lindskow. •—• A. gick vid
femton års ålder i flottans tjänst,
genomgick skeppsgosseskolan 1877—
80 och olika flottans liögre kurser
1883—84 men lämnade sjömansbanan
1885, då han anställdes vid
Stockholms Bell telefon ab. Han avancerade
vid detta bolag till
stationsföreståndare 1887 och till ledare för bolagets
åskledaranläggningar 1889. A. var
verksam som rikstelefonombud i
Stockholms distrikt 1892—96. Från
1901 innehade han en elektroteknisk
byrå i Stockholm, bedrev egen
verksamhet bl. a. på telegraf- och
telefonområdet men ägnade sitt
huvudintresse åt skyddsåtgärderna mot
blixtfaran. Tills, med H. Bratt grundade
lian 1901 i Stockholm
Åskledare-kontrollanstalten, vars föreståndare han
var till 1934. A. donerade 1918 till
Uppsala univ. 600,000 kr. och
upprättade därvid en stiftelse, avsedd att
lämna medel till en "åskprofessur"
vid univ. under namnet "B. John F.
och Svea Anderssons professur i
elek-tricitetslära med särskild hänsyn till
atmosfäriska urladdningar".
Åskledare-kontrollanstalten överflyttades
1931 från Stockholm till Uppsala
univ. som en särskild avd. under
Inst. för högspänningsforskning.
Under sin mer än trettioåriga
verksamhet som kontrollanstaltens
föreståndare förvärvade A. en enastående
praktisk erfarenhet och gjorde själv
en rad betydelsefulla uppfinningar
på området. På sin egendom
Vallstanäs i Uppland ägnade han stort
intresse åt jordbrukets elektrifiering;
han patenterade bl. a. uppfinningar,
som rörde spannmålstorkning,
mjölkkonservering m. m. A. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1908—10 samt
tillhörde talrika nämnder och styr.
Han var en av stiftarna av och från
1901 verkst. dir. i ab. Sv. normaltid.
—- Gift 1891 med Svea Engquist.
Andersson, Jonas, i Häckenäs,
riksdagsman, f. 29 sept. 1810 i
Undenäs skn, Skarab. län, † 4 febr. 1887 i
Häckenäs, Rogslösa skn, östergötl. län.
Föräldrar: hemmansägaren Anders
Persson i Lilla Måshult och Maria
Abrahamsdotter. — A. flyttade omkr.
1828 med föräldrarna till Askersunds
landsförs. och blev därefter dräng på
hemmanet Häckenäs, som lians
barnlöse husbonde testamenterade åt
honom. Genom självstudier och arbete
som kommunalman vann A. insikter
och erfarenhet, som kommo honom väl
till pass, då han 1856 invaldes i
bondeståndet. Under ståndsriksdagarna var
A. led. i statsutskottet 1859—60, 1862
—63 och 1865—66. Efter
representationsreformens genomförande
tillhörde A. Andra K. 1S67—69 och 1873—84,
var därvid bl. a. fullmäktig i
riksgäldskontoret 1867 och 1868, led. i
statsutskottet 1867 och 1876—78 samt i
talmanskonferensen 1880—84. — A:s
samhällssyn var liberal; han stod i
nära förbindelse med den frisinnade
prästen, skriftställaren Nils Ignell.
Särskilt intresserade A. sig för
undervisningsfrågor. Hans och andras
motioner vid 1856—58 års riksdag gåvo
uppslag till de högre folkskolorna;
lian verkade för bottenskoletanken och
var i sin hembygd en av stiftarna av
traktens folkhögskola. De
demokratiska strävandena hade i A. en varm
förkämpe; i försvarsfrågan tillhörde
han Lantmannapartiets relativt
försvarsvänliga grupp. — Gift 1840 med
Kristina Lovisa Englund. G. U.
Andersson, Karl Andreas,
ämbetsman, f. 24 febr. 1875 i Stenkyrka skn,
Bohuslän. Föräldrar: lantbrukaren
Anders Rutgersson ocli Inger
Samuelsson. ■—- Efter mogenhetsex. i Göteborg
1896 inskrevs A. s. å. vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1899, fil.
lic. 1907 och fil. dr s. å. Redan tidigt
ägnade A. sig åt sitt huvudintresse,
havszoologin. Han gjorde sina
specialstudier vid Kristinebergs station och
deltog som zoolog i O. Nordenskjölds
antarktiska expedition 1901—03,
varvid han företog fruktbärande
undersökningar i S. Ishavet. Han blev
tf. fiskeriintendent och ordf. i v.
distriktet 1909, byrådir. i
Lantbruksstyr: s fiskeribyrå 1918 och byråchef
1925 (avsked 1941). Oförtrutet liar han
strävat att höja fiskerinäringen i vårt
land och särskilt sökt skapa ökade
avsättningsmöjligheter för fisket. På
hans initiativ tillkom Fiskhamnen i
Göteborg, förbättrades
fiskdistributionen på järnvägarna och företogos
sillrekognosceringar. Som led. av
Sv. hydrografisk-biologiska
kommissionen 1913 har lian ingående
studerat sillfiskets utbredning. A. har
varit led. av både Första och Andra
K. och även en tid ordf. för Sveriges
liberala partis verkst. utskott. Han
liar bl. a. utgivit "Das liöhere
Tier-leben" (1905), det förnämliga verket
"Fiskar och fiske i Norden" (1—2,
1942, tills, med G. Alm, O. Nybelin
m. fi.) samt uppsatser om
fiskerinäringen. Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1919. — Gift 1907 med Gudrun
Asp. S. L.
Andersson, Knut, musiker,
donator, f. 13 jan. 1868 i Stockholm, † 22
dec. 1938 därstädes. Föräldrar:
byggmästaren Johan A. och Therese
Svanberg. — A. blev 1885 student och 1887
jur. fil. kand. i Uppsala men ägnade
sig därefter helt åt musiken. Han var
1888—93 elev hos Richard Andersson,
7 Svenska män och kvinnor I
Knut Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
