Anders Larsson 99 Anderson nya tidens industrialisering. Som konsthantverkare höll han mer på yrkets soliditet än på industriell effektivitet. Förutom finare privat- och lyxband har han framställt utsökta diplomband och adresspärmar. — Grift 1884 med Beda Löfwing. O. B—n. Andersson, Nils Elias, sjömilitär, etsare, se Anckers, s. 84. Andersson, Nils Johan, botanist, se s. 102. Andersson, O la, i ISTordanå, sedan Burlöv och Malmö, politiker, kommunalman, bankman, f. 2 nov. 1837 i Nordanå, Görslövs skn, Malmöh. län, † 11 juli 1919. Föräldrar: hemmansägaren Anders Jönsson och Karna Olsdotter. — A., som endast genomgått folkskola, fick sin egentliga utbildning i det praktiskt-politiska livet. Vid faderns död övertog han tjugo år gammal skötseln av fädernegården, från vilken han snart utlöste syskonen. Sin första politiska skolning fick han i hemsocknen, där han tjugofemårig valdes till kommunalstämmans ordf. Folkbildningens höjande låg A. varmt om hjärtat, och genom hans initiativ kom även efter danskt mönster Sveriges första folkhögskola till stånd i den nedlagda landsvägskrogen Vilan i Bara härad. Den öppnades 2 nov. 1868. A. var i 35 år fr. o. m. skolans grundande ordf. i dess styr. — A. tillhörde Andra K. 1871 —S4 och gjorde sig snart bemärkt inom Lantmannapartiet, varom hans utskottsbefordringar även vittna — han var bl. a. led. av bevillningsutskottet 1873, av konstitutionsutskottet 1874 —77, av statsutskottet 1878—S4 samt tillhörde från slutet av lS70-talet partiets niomannaråd. Det var naturligt, att han även inom riksdagen skulle söka främja folkbildningens sak: folkhögskolorna fingo statsbidrag genom en motion av honom 1872; på samma sätt skaffade han statsunderstöd åt mindre bemedlade elever vid folkhögskolorna 1882 och statsanslag till föreläsningskurser för arbetarna i de större städerna 1884. Ss. led. av statsutskottet samt av skattereglerings-kommittén 1879—83 och lantförsvars-kommittén 1880—82 utövade han ett betydande inflytande på behandlingen av försvars- och grundskattefrågorna och medverkade särskilt vid förarbetena till det posseska härordnings-förslaget, som han torde ha önskat genomdriva i modifierat skick, men som föll år 1883 väsentl. till följd av A:s och åtta hans meningsfränders reservation i försvarsutskottet. I rösträttsfrågan uttalade sig A. för utsträckt politisk rösträtt. Han ivrade även för åtskilliga humanitära reformer. Då A. 1883 flyttat till Malmö, var han ej längre valbar som lantmannarepr. och lämnade därför riksdagen men tog i stället verksam del i Malmös kommunala liv. Han var 1889—1912 dir. för Oxie härads sparbank, en av rikets största sparbanker, och deltog även i stiftandet av Sv. sparbanks-fören. Sparbankernas intressen sökte han tillvarata bl. a. genom att hävda deras organisatoriska frihet och deras självständighet mot affärsbankerna. — Gift 1864 med Maria Persson. G. U. Andersson, Olof, allmogespelman och musikforskare, urspr, frisör, f. 23 aug. 18S4 i Åhus, Kristianst. län. Föräldrar: järnvägstjänstemannen Anders Nilsson och Johanna Nilsson. — A. var 1903—19 frisör i Åhus, 1921 —40 red. för samlingsverket "Svenska låtar" samt är från 1940 amanuens vid Musikhist. mus. i Stockholm. Han ägnade sig redan i unga år åt folkmusiken, kom 1909 i förbindelse med Nils Andersson (se s. 98) och började då på dennes initiativ uppteckna folkmelodier i sin hemtrakt. Sedan 1911 anlitades han regelbundet av Nils Andersson för utskrivning av hans folkmusiksamlingar, och då denne 1921 avled, erhöll A. av Folkmusikkommissionen uppdraget att redigera hans efterlämnade samlingar. Sedermera har han utökat dessa till att omfatta över 18 000 melodier. En färd till Estland 1931, där han bland de där bosatta svenskarna inventerade och upptecknade gamla, ännu kvarlevande folkliga koraler, gav till resultat 160 dylika melodier. Ett urval av 7 900 melodier har publicerats i samlingsverket "Svenska låtar" (1922—40). — Gift 1908 med Anna Lund. P. L. Andersson, Olof, filmman, f. 27 sept. 1884 i Lövestads skn, Malmöh. län. Föräldrar: bonden Anders Persson och Bengta Persson. — Efter avslutad handelsutbildning var A. anställd vid olika firmor i Skåne och Dalarna samt 1906—19 som kontorschef vid ab. Atlas-Diesel. Han blev 1920 kassadir. vid Sv. filmindustri och är dess verkst. dir. sedan 1928. — A. intar inom både den sv. och internat, film- och biografverksamheten en framskjuten plats. Han är sålunda ordf. i Sveriges biograf- och filmkammare och Sveriges biograf-ägareförb. samt v. president i Internat. filmkammaren, Paris, representerade Sverige som regeringens ombud vid filmolympiaden i Venedig 1939 och är medl. av Kulturrådet. — Gift 1917 med Ellen Johansson. N. B. Andersson, Olof Herman, lärare, språkforskare, f. 19 dec. 1859 i Fors' skn, Älvsb. län, † 10 juni 1907 i Karlskrona. Föräldrar: handlanden Olof A. och hans hustru i andra gif- 01a Andersson i Nordanå. tet Johanna Olsson. ■—• A. blev fil. kand. i Uppsala 1883 och fil. lic. 18S7. Han disputerade 1899 på avliandl. "Etude linguistique sur une version de la légende de Théophile" och blev fil. dr 1890. Han företog upprepade studieresor till Frankrike, England, Italien och Tyskland och hade bl. a. tillfälle att åtnjuta undervisning av den berömde franske språkforskaren Gaston Paris. A. blev docent i franska språket vid Uppsala univ. 1889. Efter att ha tjänstgjort som lärare vid olika läroverk blev han 1894 lektor i franska ocli engelska vid Högre allm. läroverket i Karlskrona. —- A. var en betydande språkvetenskapsman, särskilt på fonetikens område, och utgav ett stort antal avhandl. och uppsatser, bl. a. "Some remarks ön the use of relative pronouns in modern English prose" (1892) och "Altéra-tion et chute de l'B en frangais" (1898). — Sin måhända viktigaste insats gjorde han som skicklig och stimulerande univ.-lärare. —- Ogift. A. A. Andersson, Johan Oscar, hög-skollärare, mekanisk teknolog, f. 20 maj 1S44 i Trollhättan, † 6 jan. 1891 vid Älwik,Lidingö. Föräldrar: bruksförvaltaren Samuel A. och Jenny Ekström. — Efter skolgång i Vänersborg blev A. student i Uppsala 1862, avlade ex. vid Teknologiska inst. 1866, var lärare där i mekanisk teknologi från 1870 samt i geodesi och topografi 1872—77, sekr. i Sv. slöjdfören. 1877—85 samt blev prof. i mekanisk teknologi vid Tekn. högskolan 1885. Han var Sveriges ombud vid internat, garnnumreringskon-gressen i Bryssel 1874 och fungerade som juryman vid världsutställningen i Paris 1878 och vid utställningarna i Malmö 1881, Stockholm 1883 och Köpenhamn 1888. — A. hade en mångsidig teknisk begåvning, vilket visas av hans vitt skilda undervisningsäm-