Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreen, Elis - Andrén, Georg - Andrén, Vicke - Andrésen, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andrén
107
Andrésen
triciteten. De elektriska krafternas
alstring och användning i människans
tjänst" (1907—08; 2:a uppl. tills,
med H. Holst 1912; 3:e uppl. 1920)
samt en rad undersökningar bl. a. över
"Öppna lindningar för
likströmsankare" (1902), "Elektrisk valsverksdrift"
(1903), "Roterande omformare" (1903
—04), "Parallelldrift af på afstånd
från hvarandra belägna
kraftstationer" (1905) och
"Växelströmsgeneratorers reglering" (1907). — Ogift. S. R.
Andrén, Georg,
statsvetenskapsman, f. 10 dec. 1890 i örgryte skn,
Göteb. län. Föräldrar: överläraren
Anders A. och Alida Kjellgren. — A.
blev 1910 student och 1913 fil. kand.
i Göteborg, 1918 fil. lic. i Uppsala
och 1920 fil. dr och docent i
statskunskap vid Uppsala univ. Han
förordnades att uppehålla skytteanska
professuren 1922—23 och professuren i
statskunskap med statistik vid
Göteborgs högskola 1928—29. Sedan 1929
är lian ord. innehavare av den senare
professuren. A. har även verkat som
riksdagsman för högerpartiet i Andra
K. 1925—27 och sedan 1938 i Första
K., där han är led. av statsutskottet
och suppleant i utrikesnämnden. Han
har tagits i anspråk för offentliga
utredningar. — Av sv. vetenskapsmän
torde A. främst ha influerats av R.
Kjellén, dock föga av dennes
geopoli-tiska teorier. A:s första större
arbete är drsavliandl. "Federalismen i
den tyska riksorganisationen 1871—
1914" (1920), som angriper problemen
genom att "låta den historiska
diskussionen successivt kasta sitt ljus"
över dem. Huvudföremål för
framställningen är spänningen mellan den
rättsliga regleringen och den
verklighet, som den omsluter. I nära
samband med denna avhandl. står
"Huvudströmningar i tysk
statsvetenskap" (1928), där förf. behandlar de
tyska statsrättslärarnas arbeten
mindre ur rättsfilosofins ocli juridikens än
ur statskunskapens synpunkt. Den
engelska parlamentarismen har A.
behandlat i ett flertal skrifter. Det
viktigaste resultatet av hans forskningar
på detta område föreligger i det
voluminösa arbetet "Parlamentarism
och partier i England 1846—1852"
(1929), där han liksom i
gradualav-handl. med användande av en
histo-riskt-genetisk metod skildrar ett
statsskick i dess verklighet, medan den
statsrättsliga analysen träder mera i
bakgrunden. Under senare år liar A:s
produktion koncentrerats till den sv.
statskunskapens område. Ar 1930
publicerades "Regeringsmakt och
parlamentarism i Sverige" (i
Statsvetenskaplig tidskr.), 1933
"Valbarhetsvillkoren till Första kammaren i 1866
års R. O." (i Göteborgs högskolas
årsskr. 39: 2) och 1937
"Tvåkammar-systemets tillkomst och utveckling"
(i "Sveriges riksdag", avd. 2, bd 9).
Det sistn. arbetet kan betecknas som
ett standardverk om vår nuv.
folkrepresentation. A. har även författat
recensioner och artiklar i dagspressen
och facktidskr. På A: s 50-årsdag
tillägnades honom festskriften "1809 års
regeringsform". — Gift 1923 med
Gerda Lillienau. B. B.
Andrén, Anders Victor (V i eke),
tecknare, dekorationsmålare, f. 7 dec.
1856 i Uddevalla, † 11 nov. 1930 i
Stockholm. Föräldrar: bagaren Carl
A. och Anna Sofia Ung. — A.
studerade vid Konstakad. 1876—82,
försökte sig samtidigt på modellering
under F. Kjellberg och utförde några
porträttbyster men började redan
under akademitiden som tecknare i
skämtpressen och blev snart en av
tidens mest anlitade illustratörer. Han
medarbetade i Kasper 1876—92, i
Puck 1S91—1913 och i Ny illustrerad
tidn. 1890—97, där han
kommenterade dagens krönika med sitt eleganta
ritstift. Ett urval av hans teckningar
utkom 1889 under titeln "Från
Stockholms teatrar" med text av G.
Nordensvan. Bland de talrika böcker, som
A. illustrerade, må nämnas
"Kärlekssagan på Björkeberga" av A. U. Bååth
(1892), "Kung Orres saga", en
skämtdikt av I. Lundström (s. å.), "Nya
Stockholm" av Claes Lundin (1890),
J. Johnsons humoresker "De tre"
(1894), kalendern "Nornan" m. fi.
Samma rappa stil och säkra blick för
det karakteristiska hos hans modeller
kännetecknade de väggmålningar i
restaurang Du Nord, som han utförde
(delvis tills, med J. A. G. Acke) med
motiv ur samtida sällskaps- och
idrottsliv i Stockholm och dess
omnejd. När lian senare (1895) fick i
uppdrag att utföra plafonder och
lu-netter i den nya operasalongen och
operakaféet, frångick han likväl den-
Vicke Andrén.
na realistiska ämnessfär och höll sig
till mera traditionella motivkretsar
med sånggudinnor, amoriner och
nymfer. I liknande stil gingo hans
plafonder i ett par andra stockholmsteatrar,
och hans religiösa allegorier i Gustav
Vasakyrkan i Stockholm (1906) och
Hörnefors’ kyrka i Västerbotten
(1908) äro elegant intetsägande. Hans
obestridliga talang för dekorativa
uppgifter togs flitigt i anspråk, när
det gällde att smycka pretentiösare
privatbostäder (t. ex. generalkonsul
J. Jahnssons i van der Nootska huset i
Stockholm) och festvåningar i hotell
och kaféer. Dessutom ritade han
affischer, modeller till konsthantverk
m. m. Han blev led. av Konstakad.
1899. — A. var en högt skattad
bell-manssångare men uppträdde aldrig
offentligt. — Gift 1) 1882 med
Augusta Bernhardina Åkerlund, †
1897; 2) 1907 med Karin Persson.
Th. N.
Andrésen, Ivar Frithjof,
operasångare (bas), f. 27 juli 1896 i Oslo, †
26 nov. 1940 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Anton A. och Augusta
Olsen. — A. studerade från 1918 i
Stockholm för G. Bratt och H.
Inge-bjart, 1919—21 vid K. teaterns
operaskola samt 1925 och 1926 i Tyskland
för Siegfried Wagner och B. Kittel.
År 1919 debuterade han som
Konungen av Egypten i "Aida" på K. teatern
och var sedermera engagerad där 1921
—26. Ären 1926—31 var han knuten
till Staatsoper i Dresden samt från
1935 till Staatsoper i Berlin. Han
uppträdde åren 1927, 1928, 1930,1931,
1934 och 1936 vid festspelen i
Bayreuth, 1933 vid festspelen i
Glynde-bourne, 1930—32 vid Metropolitan
opera i New York och 1937 på Teatro
Colön i Buenos Aires samt
gästspelade vidare vid Staatsoper i Wien,
Co-vent garden i London, Gran teatro del
liceo i Barcelona och Stora operan i
Georg Andrén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
