Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrésen, Ivar - Angeldorff, Christoffer - Angelin, Nils Peter - Angered-Strandberg, Hilma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angeldorff
108
Angered-Strandberg
Ivar Andrésen.
Paris. Han var därjämte även
verksam som konsert- och oratoriesångare.
— A. sjöng alla de stora wagnerska
baspartierna, ss. Daland i "Den
flygande holländaren", Lantgreven i
"Tannhäuser", Konung Henrik i
"Lohengrin", Konung Märke i "Tristan och
Isoide", Pogner i "Mästersångarna i
Nürnberg", Fafner, Fasolt, Hunding
och Hagen i "Nibelungens ring" samt
Gurnemanz i "Parsifal", vidare en
rad mozartroller, ss. Osmin i
"En-leveringen ur seraljen", Guvernören i
"Don Juan" och Sarastro i
"Trollflöjten", ävensom åtskilliga
verdipar-tier, ss. Banquo i "Macbeth",
Spara-fucile i "Rigoletto" m. fi.; han gjorde
även titelrollen i "Barberaren i
Bagdad", Arkel i "Pelléas och
Mélisan-de", pater Lorenzo i "Romeo och
Julia", Marcel i "Hugenotterna",
Iwan Howanskij i "Howantschina",
Kasper och Eremiten i "Friskytten"
samt titelrollen i "Bäckahästen" m. fi.
roller. — A. var en av sin tids
främsta operasångare. Hans stämma var
ovanligt voluminös, och hans
dramatiska talang var betydande. — Gift
1921 med Greta Westün. P. L.
Angeldorff, Christoffer
Olofsson, till 1830 Angellin, präst,
publicist, f. 7 juli 1808 i Osby skn,
Kris-tianst. län, † 6 mars 1866 i V. Alstads
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
hemmansägaren Olof Christensson och
Elsa Andersdotter. — A. inskrevs vid
Lunds univ. 1828, prästvigdes 1831
och avlade pastoralex. i Lund 1843.
Han tjänstgjorde som präst i Lunds
stift 1831—40 och kom därefter till
Stockholm, där han bl. a. var e. o.
tjänstgörande hovpredikant 1S42—53
och notarie vid Stockholms stads
konsistorium 1844—48. A. gjorde sig i
Stockholm bekant som debattör och
polemiker i pressen, dels som medarb.
i Sv. biet och dels som medred. i J. V.
Palmblads Tiden (från 1847). Till
åskådningen var han konservativ, och
huvuddelen av hans publicistik
utgjordes av en hetsig polemik mot
Aftonbladet och liberalismen. Han
utgav även predikningar och översatte
uppbyggelseböcker och
predikosamlingar samt ägnade sig åt diverse
ekonomiska projekt. År 1851 blev han
kyrkoherde i Broby och Emislöv i
Kristianst. län och 1860 i V. Alstad
och Fru Alstad i Malmöh. län. — Gift
1) 1852 med Sofia Ulrika Wahlbom,
† 1S53; 2) 1854 med Vilhelmina Maria
Augusta Wahlbom, † 1862; 3) 1863
med Charlotta Helena Katarina
österberg. T. D.
Angelin, Nils Peter,
paleonto-log, f. 23 juli 1805 i Lund, † 13 febr.
1876 i Stockholm. Föräldrar:
smedsmästaren Tuve A. och Brita Christina
Risberg. — A. blev 1821 student i
Lund, där han uppehöll sig i 36 år som
privatlärd, lektionsgivare och slutl.
även antikvarisk bokhandlare men
utan att avlägga ex. Redan i början
av 1830-talet ägnade han sig åt
forskningar över Sveriges fossila djurvärld,
och 1837 utbjöd han under namn av
"N. P. Angelini Museum
palæontolo-gicum Svecicum" en första
"halvcen-turia" fossil, men företaget
avstannade, då det icke mottogs efter
förväntan. Under svårigheter av olika slag
utarbetade A. i stället första delen av
det stort anlagda verket
"Palæontolo-gia Svecica", som utkom 1851. Med
understöd av Vet. akad. kunde lian
1854 utge en andra del,
"Palæonto-logia Scandinavica", jämväl
innehållande en omarbetning av ett parti av
det tidigare arbetet. Då samtidigt
liknande arbeten utgåvos i andra länder,
insåg man där betydelsen av A:s
vetenskapliga insats, och sedan den
lärde och anspråkslöse mannen 1857
kreerats till fil. dr av univ. i Breslau, hade
ett viktigt hinder undanröjts för hans
anställning som sv. univ.-lärare. Han
blev s. å. docent i paleontologi vid
Lunds univ., adjunkt där 1860 i
samma ämne jämte geologi och 1864
intendent med prof: s titel vid Riksmus: s
nyinrättade avd. för paleontologi i
Stockholm. Där hamnade också hans
stora samlingar, som inlösts av
staten. Vid sin död hade han nästan
fullbordat en geologisk översiktskarta
över Skåne (utg. 1877 av B.
Lundgren) och två större paleontologiska
arbeten, "Iconographia
Crinoideo-rum" och "Fragmenta silurica" (utg.
resp. 1878 och 1880 av G. Lindström
och S. Lovén). Under sina många
forskningsfärder i Skandinavien och
Tyskland företog A. inte bara
insamlingar av fossil utan undersökte även
lagerföljden och lämnade i sin
paleontologi ett schema över vår
kambro-siluriska lagerföljd. Han blev led. av
Vet. akad. 1857. — Ogift. — Litt.:
biografi av S. Lovén i Vet. akad:s
lef-nadsteekn., bd 2 (1878—85). N. B.
Angered-Strandberg, Hilma
Kristina Elisabeth, författarinna, f.
10 juni 1855 i Stockholm, † 23 jan.
1927 därstädes. Föräldrar:
justitierådet Karl Gustaf Strandberg och
Eva Helleday. — A. avlade
tele-grafistex. 1876 och var telegrafist
i Fjällbacka 1883—88. Hon skrev
först noveller i efterklassicistisk stil
för Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn. men kom bl. a. genom Viktor
Rydbergs kritik att snart slå in på
en mera realistisk väg. I Göteborg
var hon ett slag verksam i
Han-delstidn:s red. och som sekr. i
kvinnotidskr. Framåt. En del av
sina noveller med bohuslänskt
motiv samlade hon 1887 i "Västerut",
som är en av våra pålitligaste
allmogeskildringar ocli dessutom ett
vackert självbiografiskt dokument, då
den tecknar en rad kvinnokaraktärer,
som kämpa sig fram till klarhet och
frihet. Medan A. 1888—94 var bosatt
i Amerika, lärde hon känna den nya
världens mammonkult och brutalt
påträngande samhällsliv, som hon
efter hemkomsten färgrikt återgav i
romanerna "Den nya världen" (1894)
och "På prärien" (s. å.) samt
berättelsesamlingen "Från det nya och
gamla landet" (1899), där även sv.
utvandrarförhållanden åskådliggöras.
Romanen "Lydia Vik" (1904) lämnar
jämte fängslande interiörer från
föräldrahemmet ett tendentiöst försvar
för det fria äktenskapet.
Skildringarna från Italien i bl. a "Under söderns
sol" (1905) präglas av en egenartad,
smärtfylld stämning. Hennes sista
stora roman, "Hemma" (1912),
framställer i två kontrasterande gestalter,
en utåtriktad maktlysten egoist och
en slösande men stimulerande
fantasimänniska, den motsättning, som
format hennes eget liv. — A:s komposi-
Nils Peter Angelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
