Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arckenholtz, Johan - Areen, Ernst - Arehn, Gerhard - Arehn, Nils - Arén, Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Areen
122
Arén
och dömdes slutl. till fästning pà
obestämd tid. Vid riksdagen
1742—-43, dà opinionen efter det olyckliga
finska kriget vänt sig mot hattarna,
frigavs han åter, kastade sig ånyo in
i det politiska intrigspelet och skall
därvid t. o. m. ha deltagit i
landsförrädiska stämplingar med Ryssland.
Han utnämndes 1746 av Fredrik I till
bibliotekarie i Kassel, lämnade då
politiken och ägnade sig åt
bibl.-verk-samheten samt historisk forskning.
När hattpartiets makt stod inför sitt
slut och A. av ständerna fått en årlig
pension, återvände han till Sverige
1766. — A. uppges under sin
mannaålder ha haft ett behagligt väsen, god
smak och stor människokännedom
men varit misstänksam och långsint.
A:s främsta arbete är "Mémoires
con-eernant Christine, reine de Suède"
(1—i, 1751—60), mindre en
historisk skildring än en källpublikation.
Arbetet innehåller bl. a. över 1 000
brev från Kristina, till stor del från
italienska arkiv, samt några av henne
författade skrifter, däribland en
självbiografi. A. sökte rentvå
drottningen från flera av samtid och
eftervärld framkastade beskyllningar, bl.
a. för religiös indifferentism, angrep
häftigt Ludvig Holbergs skildringar
av henne och invecklades därigenom i
en vidlyftig polemik med bl. a.
Voltaire. Större delen av sina
värdefulla samlingar, bestående av böcker,
handskrifter och omkr. 3 000 brev,
donerade A. till Åbo akad.; de
förstördes vid stadens brand 1827.
—-Ogift. G. U.
Areen, Ernst Erik,
kulturhistoriker, f. 29 mars 1882 i Borgholm.
Föräldrar: lasarettsläkaren Edvard A. och
Hilma Bredin-Spångberg. — A. avlade
mogenhetsex. 1899 i Kalmar. Han blev
med. kand. i Uppsala 1910, fil. kand.
i Lund 1914, fil. lic. 1916 och fil. dr
i Uppsala 1925. A. var tf. notarie vid
Lantbruksakad. samt tf. notarie och
kamrer vid Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet
1922—24. Sedermera har han ägnat
sig åt forskning inom konst-,
kultur-och vapenhistoria. Bland hans
skrifter märkas "Gustavianska
konstnärs-bref" (1916), "Den kungliga
djur-gårdsinrättningen på Öland" (1923),
"Uppsala universitetsbiblioteks
byggnadshistoria" (1925, drsavhandl.) och
"De nordiska ländernas officiella
belöningsmedaljer" (1938). F. n. (1942)
är han sysselsatt med ett verk om de
europeiska riddarordnarnas historia.
År 1927 deltog han i bildandet av ab.
Scriptor, inst. för forskning och
kulturell förmedling, som under hans
ledning utfört en mängd
jubileumsskrifter, genealogiska utredningar,
hyllningsadresser m. m. — Gift 1926 med
Manda Andersson. T. D.
Arehn, Anders Ludvig Gerhard,
industriman, bergsingenjör, f. 24 febr.
1849 i Stockholm, † 13 april 189S i
Djursholm. Föräldrar: kommissarien
i Riksgäldskontoret Oskar Justus A.
och Mathilda Katharina Kristina
Lindgren. ■—■ A. genomgick 1867—72
Teknologiska inst. och
utexaminerades därifrån som bergsingenjör. Han
tjänstgjorde som smidesmästare vid
Vikmanshyttans stål- och järnverk i
Dalarna 1872—74 och var som
Jernkontorets stipendiat anställd vid
ryska gevärsfaktoriet Ischeffs
gjutstålverk vid S:t Petersburg 1874—75.
Efter hemkomsten var han 1875—77
ånyo smidesmästare vid
Vikmanshyt-tan och företog 1877—7S en ny
studieresa, denna gång till England och
Frankrike. Mest känd har A. blivit
som grundläggare 1880 av Arehns
mekaniska verkstad i Stockholm.
Han började denna verkstad som
kompanjon med uppfinnaren Frans
Lundgren, som gjort flera geniala
konstruktioner, bl. a.
automatmaskiner för tillverkning av tändstickor.
Automatmaskinerna vunno snart även
internat, rykte. År 1896 omändrades
företaget till ab. med namnet ab.
Gerh. Arehns mekaniska verkstad,
som f. n. (1942) har ett aktiekapital
på 3,6 mill. kr., 1940 hade ett
tillverkningsvärde av 5 mill. kr. och
sysselsatte omkr. 500 arbetare. -—■ Gift
1885 med Annie Scales. S. R.
Arehn, Nils Oskar Gerhard,
skådespelare, f. 30 dec. 1877 i Sundsvall,
† 1 april 1928 i Stockholm. Föräldrar:
trafikinspektören Oscar A. och Gurli
Hjortsberg. — Från sin morfars far
Lars Hjortsberg hade A. sceniskt
påbrå. Efter studier för fru Hedvig
Winterhjelm 1898—1900 debuterade
lian på Dramatiska teatern 14 sept.
1900 som Nils Sture i Adolf Pauls
skådespel "Karin Månsdotter" och
togs sedan i anspråk för skiftande
Erie Arén. Samtida teckning.
uppgifter vid Dramatiska teatern, där
han var anställd 1900—06. Han
fortsatte framgångsrikt sin
skådespelar-bana vid Vasateatern 1906—07, vid
Sv. teatern 1907—14, vid Ranfts
landsortsturnéer 1914—16 och på
Lo-rensbergsteatern i Göteborg 1916—•
19 samt var anställd vid
Komediteatern 1926—27 och vid Oscarsteatern
1927—28. Till hans viktigare roller
höra Nero i "Quo vadis ?", Birger Jarl
i Strindbergs "Bjälbojarlen", Tygesen
i Björnsons "Geografi och kärlek",
Bourdier i de Caillavets och de
Flers "Kungen", Octavio Piccolomini i
Schillers "Wallenstein", Antonius i
Shakespeares "Julius Caesar",
titelrollerna i Strindbergs "Gustaf Adolf"
och Sofokles’ "Konung Oidipus" samt
Courvoisier i Rollands "Spelet om
kärleken och döden". -—- A., som
förfogade över en mäktig, klangfull
stämma och en osedvanlig
maskeringsförmåga, hade som skådespelare
en bred och kraftig pondus, vilken
särskilt kom till sin rätt i
kostymdramat och lät honom vinna sin största
seger som Antonius i "Julius Cæsar".
Han var dock överhuvud en
fantasifull karaktärstecknare och skapade
många beundrade scengestalter även
inom det moderna dramat, ej minst
inom komedin. — Gift 1) 1902—19
med skådespelerskan Maja
Ljunggren; 2) 1919 med Karin Bergqvist.
A. L., S. T.
Arén, Erie, åländsk patriot, f.
14 april 1772 i Finströms förs. på
Åland, † 26 sept. 1S59 därstädes.
Föräldrar: bonden Karl Gabrielsson och
Kristina Karlsdotter. — A., som 1802
blev kronolänsman i Finströms skn,
vann sin berömmelse under 1808 års
krig. Ryssarna hade på våren 1808
besatt Åland med en mindre
truppstyrka, och för att undvika
våldsamheter gingo öns ståndspersoner fien-
Nils Arehn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
