Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Barthel, Christian - 2. Barthel, Sven - Bassi, Charles - Bauck, Wilhelm - Baude, Anna-Lise - Baude, Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barthel
185
Baude
inflytande påmjölksyrejäsningen.
Särskilt märkliga äro hans arbeten om
reduktasprovet, varigenom mjölkens
friskhetsgrad kan bedömas, samt om
mjölksyrebakteriernas
(laktokocker-nas) förmåga att spjälka ostämne
(kasein) och inverkan därav på
ostmognaden. På det
jordbruksbakteriologiska området har B. ägnat sig
åt framställning av
baljväxtbakte-riekulturer och liar ingående sysslat
med frågor, som stå i samband med
salpeterbildningen i åkerjorden. Han
är hittills den ende i Sverige, som
bearbetat dessa vetenskapsområden i
större utsträckning. Hans arbeten
äro publicerade i Centralanstaltens
meddelanden och i olika tidskr.,
varjämte han utgivit handböckerna
"Kortfattad handbok i
mejeribakte-riologi" (1900), "Die Methoden zur
Untersucliung von Milch und
Molke-reiprodukten" (1907; 4:e uppl. 1928),
"Mikroorganismerna i lantbrukets och
industriens tjänst" (1940) och
"Mikroorganismerna i mejerihanteringen" (i
"Svenska jordbrukets bok", 1927). —
Av P. M. Hebbe utgavs 1938 "Prof.
Chr. B:s utgivna skrifter". — Gift
1902 med Alice Björkman. N. B.
2. Barthel, Sven Christian,
författare, f. 8 sept. 1903 i Botkyrka,
Stockholms län. Son till B. 1. — B. blev
student 1921, besökte Stockholms
högskola 1921—24 och medarbetade
i Stockholms-tidn. åren 1924—36
under sign. Vindfält. — B., som tillhör
våra främsta yngre prosastilister, har
framför allt skildrat Stockholms
skärgård och helt annorlunda än
Strindberg och Albert Engström. Han "har
dragit den inom kulturens gräns,
för-mänskligat den, gjort den till en del av
vårt eget mer kultiverade själsliv" (L.
Nordström). Sådan framträder den i
"Ramsöpojkar" (1928), "Strandhugg"
(1929), "Kust" (1935), "Ö" (s. å.) och
"Slagruta" (1937). De bohuslänska
fiskarnas arbete har B. skildrat i
"Sill och fisk" (1930) och lotsarnas
liv i "Cykloncentrum" (1940). över
den märkliga ön Harstena i
östergöt-lands skärgård har han tills, med
konstnären Rolf Mellström utarbetat
en monografi (1933). Han liar även
utgivit reseskildringar från Färöarna,
"Atlant" (1931), från Sydamerika,
"På väg till Colön" (1932), och från
Medelhavet, "Loggbok" (1934) med
teckningar av B. Lybeck. I "Sverige.
De svenska landskapen skildrade i
ord av svenska författare och bilder
av Eigil Schwab" har han skrivit om
Bohuslän (1938). År 1939 utgav han
planschverket "Albert Engström —
konstnären" samt essä- och
skissam-lingen "Äventyrens värld". B. har även
verkat som översättare ocli redigerar
serien "De odödliga ungdomsböcker-
na". — Gift 1936 med förf. Tiveka
S tar felt. — Litt.: L. Nordström,
"S. B. och ö-problemet" (Bonniers
litt. magasin 1942). N. B.
Bassi, Carlo Francesco (C h ar
-l e s), arkitekt, f. 12 nov. 1772 i Turin,
† 11 jan. 1840 i Åbo. Son till
hov-stallmästaren Stefano B. — B. kom
till Stockholm vid elva års ålder,
in-skrevs vid Konstakad. och var elev
hos Desprez. Efter en studieresa till
Rom återvände han till Sverige, där
han bl. a. utförde ritningarna till
Aske i Uppland (1802). S. å. flyttade
han till Åbo för att handha
uppförandet av den nya akademibyggnaden,
som 1802—15 uppfördes efter
ritningar av C. Chr. Gjörwell.
Högtidssalen är emellertid ett verk av B., som
där skapat ett rum av klassisk
skönhet. Efter den ryska erövringen var
B. intendent för det offentliga
byggnadsväsendet i Finland åren 1811
—24. Th. N.
Bauck, Carl Wilhelm,
tonsättare, musikkritiker, f. 13 dec. 1808 i
Göteborg, † 8 okt. 1877 i Stockholm.
Föräldrar: handelsmannen Johan
Christian B. och Anna Maria
Dahlgren. — B. erhöll sin musikaliska
utbildning i Göteborg och blev 1828
organist i Engelska kyrkan därstädes.
Han flyttade 1832 till Stockholm, där
han framgångsrikt verkade som
pianolärare och även utövade
kritikerverksamhet, i Aftonbladet 1842
-—59, i Nya dagligt allehanda
1860—-71 och i Dagens nyheter från 1871.
Samtidigt redigerade han Ny tidning
för musik 1853—57. Han anställdes
1858 som lärare i musikhistoria och
estetik vid Musikkonservatoriet och
utnämndes till prof. 1864. B. utgav
även kompositioner. Han blev led. av
Mus. akad. 1846. Hans
"Teoretisk-praktisk modulationslära" (1859),
"Handbok i musikens historia från
fornverlden intill nutiden" (1862) och
"Allmän musiklära för tonkonstens
idkare" (1—2, 1864—71) m. fi. rönte
stor uppskattning. — Gift 1834 med
Dorotea Fredrique Hansson. P. L.
Baude [bå’-3, Anna Elisabeth
(Anna-Lisa), skådespelerska, f. 25
sept. 1897 i Stockholm. Föräldrar:
byggmästaren Hjalmar Lundberg och
Elisabeth Lindqvist. ■—- B.
debuterade vid Harry Bergvalls sällskap
1915 som Hulda i "Äkta makar". Hon
var verksam hos August Falck 1916,
vid Lorensbergsteatern i Göteborg
1916—17, hos Oscar Winge 1917,
Albert Ranft 1918—21 och Robert
Ryberg vid Folkteatern i Stockholm 1921
—27 samt vid Komediteatern 1929—
30. Sedan dess har hon haft tillfälliga
engagemang vid Oscarsteatern,
Riksteatern och Blancheteatern. Vid sistn.
scen har hon varit fast anställd sedan
Sture Baude.
1937. — Bland roller, som hon utfört,
må anföras: Mrs Armitage i St. John
Ervines "Min hustru doktor Carson",
Cecilia i Lopez’ "Den fula Ferante",
Mazie i Dunnings "Broadway",
Modern i Lagerkvists "Mannen utan
själ", Lucy i Brechts
"Tolvskillingsoperan", Maria i Géraldys "Duo" och
Angelina Esposito i Shaws "Hyggliga
människor". Dessutom har hon på
Folk- och Blancheteatrarna uppträtt
i ett stort antal revyer. — B. har
ådagalagt en mångsidig scenisk
begåvning; icke minst liar hon visat sig
ypperligt behärska den humoristiska
karikatyrens fack. — Gift 1)
1916—-20 med skådespelaren Sture Baude;
2) 1926 med redaktören Harald
Hansen, † 1932. A. L., (S. T.)
Baude [bå’-], Sture Gustav
Magnus, skådespelare, f. 5 febr. 1890 i
Malmö. Föräldrar: konditorn Gustaf
B. och Louise Hallgren. — Efter
stu-dentex. 1907 bedrev B. 1907—10
teaterstudier för Konstantin Axelsson.
År 1911 fick han anställning vid
Oscar Winges sällskap, vilket han
sedan — med avbrott för
engagemang hos Einar Fröberg 1913—14
—- tillhörde, tills det 1915 upplöstes.
Där uppmärksammades hans
Rundqvist i Strindbergs "Hemsöborna" och
Arvid Horn i densammes "Carl XII".
Åren 1915—16 var han knuten till
Aug. Falcks s. k. strindbergsturné,
1916—17 till Lorensbergsteatern i
Göteborg och 1917—24 till Albert Ranfts
scener, först i landsorten och från
1919 vid Sv. teatern och Vasateatern i
Stockholm. Därefter var han
engagerad hos Ernst Eklund på Blanche- och
Komediteatrarna 1924—30 och hos
Harry Roeck Hansen på
Blancheteatern 1930—33 och 1934—36 samt vid
Dramatiska teatern 1933—34. Från
1936 är B. verksam vid Stadsteatern
i Göteborg. — Bland de talrika roller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
