Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Benzelstierna, Lars - 5. Benzelstierna, Lars - 6. Benzelstierna, Lars Jesper - Benzow, Kristofer - Berch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benzelstierna
219
Berch
Lars Benzelstierna (4). Pastell (detalj) av
J. Björck trol. efter målning av G. Lundberg
(Västerås domkapitel).
1755 tycka lian ha stått i förbindelse
med hovpartiet, men vid 1760—62 års
riksdag uppträdde han som
partitro-gen hatt i ledarställning inom sitt
stånd. När mössorna dominerade vid
1765—66 års riksdag, uteslöto de B.
ur prästeståndet under hänvisning till
hans adelskap, men han återtog sin
plats där 1769 och tillhörde ledarna
av angreppen mot mössrådet. Efter
revolutionen 1772 synes lian för en tid
ha anslutit sig till Gustav III, men
vid 1786 års riksdag återknöt han de
gamla förbindelserna och deltog
verksamt i oppositionen mot konungen.
Efter statsvälvningen 1789 utsattes
lian för konungens misshag, ocli hans
opposition förlamades. Vid 1792 års
riksdag spelade han ingen politisk
roll. — Gift 1748 med Elisabet Maria
Scliönström. N. B.
5. Benzelstierna, Lars Fredrik,
äventyrare, f. 25 april 1759 i
Lidköping, † 24 dec. 1808 på Kälve gård i
överenhörna skn, Södermani. län.
Föräldrar: fabrikören Albrekt B. och
Johanna Timan. Sonson till ärkebiskop
Erie Benzelius d. y. — B. blev student
i Lund 1772, fänrik vid örlogsflottan
1786 ocli löjtnant 1778 samt erhöll
avsked 1798. — År 1788 besökte B.
Köpenhamn, där lian mottogs hos
bl. a. sv. ministern, G. d’Albedvhll,
som han kände sedan studenttiden i
Lund. Svag till karaktären, obildad
och föga begåvad å huvudets vägnar,
råkade B. emellertid i krogsällskap,
och i dessa kretsar uttänkte lian
en plan att bränna en rvsk
eskader, som vintern 178S—89 låg
infrusen på Köpenhamns redd. Han
lyckades även intressera de ledande i
Sverige för saken. Men sedan planen
upptäckts, angav han sig själv och
bekände även J. Chr. Tolls ocli C. A.
Ehrensvärds delaktighet i samman-
svärjningen. Från dem gingo
misstankarna även till Gustav III. Fastän
dAlbedyhll gjorde allt för att rädda
B., dömdes denne till döden men
benådades med livstids fängelse på
Munkholmen vid Trondhjem. Då
danska regeringen senare ville stå väl med
Gustav IV Adolf, frigavs B. 1796,
varefter lian återvände till hemlandet
och erhöll pension av offentliga medel.
— Gift med Ulrika Dygdig Nyström.
— Litt.: L. Wahlström, "Gustaf III
och B:s plan mot ryska flottan"
(Hist. tidskr. 1899, omtryckt i
"Gustavianska studier", 1914). N. B.
6. Benzelstierna, LarsJesper,
fotograf, grafiker, f. 8 dec. 1808 i
Stockholm, † 11 fehr. 1880 i
Kristianstad. Föräldrar: kaptenen Jesper
Albrekt B. och Catharina Dorothea
Settergren. — B. ägnade sig först åt
militäryrket och blev 1836
underlöjtnant vid N. skånska infanterireg.
Han verkade därefter några år som
adjutant i Krigskollegium i
Stockholm men tog 1841 avsked från
militärtjänsten för att helt kunna ägna
sig åt fotografikonsten, som vid denna
tid från Frankrike kom till Sverige.
Redan under 1830-talet hade B.
utbildat sig till grafiker och sysslat med
litografi ocli litokromi (färglitografi).
Våren 1840 skickade hans vän, sv.
ministern i Paris greve Gustaf
Löwenhielm, till honom en
dagerrotypi-kamera med utrustning. Med denna
kamera — den första i Sverige —-
utförde B. under sommaren 1840 en
mängd fotografier (dagerrotypier)
i Stockholm, huvudsakl. vyer av
staden. Resultatet visade han i sept. 1840
på en utställning i Stockholms slott,
som då inrymde Kongl. mus. Man
kan därför med all rätt kalla B.
Sveriges förste fotograf. Han gjorde ett
urval av sina stockholmsbilder,
litograferade dem och utgav s. å.
planschverket "Daguerreotyp-Panorama öfver
Stockholm och dess omgifningar",
som innehöll 8 planscher. Han fick
också s. å. demonstrera sin färdighet
i fotografering på K. slottet för medl.
av kungahuset — särskilt kronprins
Oscar var livligt intresserad av
uppfinningen. För att stilla allmänhetens
stora nyfikenhet på den nya
bildframställningsmetoden höll B. i
Berg-stralska huset i Stockholm ett
flertal offentliga förevisningar av
proceduren. Han tog också det första
fotografiska porträttet i Sverige, näml.
av skådespelaren Georg Dahlquist
1840. Följ. år lät B. tala om sig av
en annan anledning. Han for då på
de av löjtnant Höökenberg uppfunna
s. k. vattenskidorna nedför Norrström,
till stor förnöjelse för de många
tusen åskådarna på stränderna. Åren
1841—44 bereste B. den sv. lands-
orten, huvudsakl. de större städerna,
där han dels offentligt förevisade
fotografiproceduren, dels utförde porträtt
i dagerrotypi. En kort tid därefter
slutade lian dock sin bana som
fotograf. — Gift 1846 med Charlotta
Magdalena Linderholm. — Litt.: H.
Bäckström, "Fotografiens sv. historia"
(Nord. tidskr. för fotografi 1919,
1924). S. R.
Benzow, Bengt Johan
Kristofer, skolman, skriftställare, f. 18
mars 1883 i V. Alstads skn,
Mal-möh. län. Föräldrar: lantbrukaren
Bengt Bengtsson och Karolina
Christoffersson. — B. avlade mogenhetsex.
i Malmö 1902 och inskrevs s. å. vid
Lunds univ., där han blev fil. kand.
1905, fil. lic. 1908 och teol. kand.
1910. Sedan han år 1914 disputerat
på avhandl. "Om religionens etiska
grundval", utnämndes han till
lektor i kristendom i Gävle 1915 och
vid Göteborgs realläroverk 1924. Han
tjänstgjorde som sakkunnig i fråga
om undervisningsplanerna hos
skolkommissionen 1921 och hos
skolsakkunniga 1925. Han har bl. a.
utgivit "Idealitet och religiositet", en
samling studier kring det moderna
religionsproblemet (1921), "Livstro
och gudstro" (1932) samt ss.
skönlitterär förf. framträtt med "Inför
högre rätt" (1936), den religiösa
omvändelsehistorien "Mot strömmen"
(1937) och passionsspelet "I Korsets
tecken" (framfört av Radioteatern
1941). — Gift 1918 med Ruth
Kle-berg. R. A.
Berch [-k]. Släkten härstammar
från kyrkoherden i Skövde Tliorstanus
Erici († 1625), vars sonson Anders
Olofsson, ingenjör vid fortifikationen
(f. 1619, † 1679), kallade sig Bergh.
Söner till denne voro revisionssekr.
Johan B. (f. 1646, † 1731), som
1712 adlades med namnet Skutenhielm
men aldrig introducerades, och bruks-
Lars Benzelstierna (5). Gravyr (detalj) av
G. L. Lahde 1789.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
