Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Benzelstierna, Lars - 2. Benzelstierna, Gustaf - 3. Benzelstierna, Matthias - 4. Benzelstierna, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benzelstierna
218
Benzelstierna
Lars Benzelstierna (1). Samtida målning
(detalj, Gripsholm).
nom faderns andra hustru och svågern
Erik Odelstierna var befryndad med
bergsaristokratin, låg det nära till
hands, att han skulle ägna sig åt
bergsvetenskapen. Han skaffade sig en
grundlig utbildning, inte minst i
bergslagfarenhet. Hans lärdom
motsvarades inte av vetenskaplig
självständighet och originalitet, men han
var en praktiskt dugande man och
deltog i utredningen av många
viktiga frågor rörande
bergshanteringen. Bl. a. liade han i uppdrag att å
Bergskollegiets vägnar bevara
känningen med bruksnäringens
ekonomiska och tekniska utveckling ute i
landet. Han var en övertygad
anhängare av sin samtids
merkantilis-tiska näringspolitik ocli förordade bl.
a. statsunderstöd för upptagandet av
nya gruvfyndigheter, strävanden, som
ibland mera buro vittne om hans
entusiasm än sinne för ekonomiska ting.
Hans på en gång imponerande,
livliga och vinnande sätt kom till pass
vid hans underhandlingar med
brukspatronerna för att t. ex. vinna deras
medverkan, när Jernkontoret efter
många svårigheter liade börjat sin
verksamhet. — Gift 1) 1714 med
Hedvig Swedenborg, † 1728; 2) 1732 med
Catharina Insenstierna. N. B.
2. Benzelstierna, Gu st af,
bibliotekarie, censor librorum, f. 3 aug.
1687 i Strängnäs, † 28 april 1746 i
Stockholm. Bror till B. 1. — B. blev
student i Uppsala 1699, e. o. kanslist
i Riksarkivet 1712, kanslist i
Kanslikollegiets expedition 1714, adlad
1719, bibliotekarie vid K. bibi. 1732,
k. sekr. och censor librorum 1737. —
Utländska impulser ocli en
omfattande brevväxling med framstående
vetenskapsmän befruktade B:s
studieintressen, men hans egna
forskningar stannade nästan blott vid
ansatser eller materialsamlingar, då hans
ämbetsgöromål hindrade honom att
utöva författarskap. Hans och hans
generations samlingsverksamhet
medförde en sedan aldrig förlorad insikt
i den sv. historiens primärmaterial,
och den blev grundläggande för den
empiriska historieforskning, som B.
själv hävdade gentemot den
rudbeck-ska skolan. De många svårigheter,
som mötte B. under arbetet i
Riksarkivet, kommo honom att med glädje anta
utnämningen till chef för K. bibi. 1732.
Där gjorde lian en kraftig insats för
bokbeståndets utveckling, bl. a.
genom förvärv av värdefulla utländska
publikationer. I egenskap av censor
iibrorum hade B. överinseende över
alla offentliga bibi. i riket, preventiv
granskning av i Sverige tryckta
skrifter och uppsikt över saluhjudna
böcker på främmande språk. Hans
cen-sorskap blev mera positivt än
negativt, då lian trots försiktighet i fråga
om politiken aldrig sökte undertrycka
olika meningar utan inskränkte sig
till att ansa språket och ta bort utfall
och vanvördigheter ur de inlämnade
skrifterna. Med generositet ställde
han sina omfattande kunskaper till
förfogande vid utgivandet av
särskilt historievetenskapliga arbeten. På
grund av sin lärdom och sina
släktförbindelser inom akademiska,
kyrkliga och administrativa kretsar
spelade B. en framträdande roll i
samtidens kulturliv. Hans anteckningar,
utkast och samlingar samt många av
honom förvärvade manuskript ha
införlivats med den nu i K. bibi.
befintliga Engeströmska samlingen.
Värdefulla upplysningar för sv.
lärdomshistoria lämnas i B:s av J. H. Lidén
(dock med uteslutningar) utg.
brevväxling med brodern Erie Benzelius
d. y. samt i hans av L. Bygdén och
E. Lewenhaupt 1884—85 utg.
censorsjournal. —- Gift 1729 med Johanna
Catharina Burman. N. B.
Gustaf Benzelstierna. Målning (detalj) av
O. Arenius (Gripsholm).
3. Benzelstierna, Matthias, till
1747 Benzel, statssekreterare, lärd
samlare, f. 8 sept. 1713 i Lund, † 11
mars 1791 i Stockholm. Föräldrar:
ärkebiskopen Jacob Benzelius och
Catharina Edenberg. — B. fick en
omsorgsfull uppfostran, studerade länge
och grundligt—bl. a. naturvetenskap
— vid Lunds univ. från 1721 och
inträdde 1734 i kanslitjänstgöring. En
viktig post under den följ. tiden hade
lian som sekr. i sekreta utskottet
under riksdagarna 1740—52. Han fick
titeln statssekr. 1759 och
förordnades s. å. till överpostdir., ett ämbete,
som var förenat med stora inkomster,
vilka ytterligare ökades genom den
med överpostdir.-ämbetet traditionellt
förenade, lukrativa befattningen som
tillsyningsman över Stockholms
posttidningar. Till densamma hörde en av
B. redig, bil., som innehöll
utrikespolitiska nyheter. På B: s initiativ
ersattes denna 1760 av Inrikes
tidningar, som B. gjorde till ett
opolitiskt nyhetsblad. — B. ägnade de
historiska vetenskaperna stort
intresse ocli kunde genom god ekonomi
tillfredsställa sin stora samlariver. Han
anlade ett bibi., vars katalog har
beräknats innehålla över 3 000
boktitlar, och som av hans systerson Lars
von Engeström, till vilken bibi.
testamenterades, uppskattades till omkr.
12 000 bd, samt skaffade sig dessutom
värdefulla samlingar av handskrifter,
kopparstick, kartor och mynt. Bibi.
utgör grundstommen till den berömda
Engeströmska samlingen, som sedan
1864 äges av K. bibi. B. blev led. av
Vet. akad. 1786. — Ogift. N. B.
4. Benzelstierna, Lars, biskop,
politiker, f. 19 april 1719 på Starbo i
Norrbärke skn, Kopparb. län, † 18 febr.
1800 i Västerås. Son till B. 1 i hans
första gifte. — B. blev student i
Uppsala 1729, i Lund 1735, disputerade
1738, blev fil. mag. s. å., teol. docent
i Lund 1741, prof. i grekiska
språket i Uppsala 1746, teol. prof. 1747,
biskop i Västerås 1759 och teol. dr
1751. Han deltog i alla
riksdagar från 1755—56 t, o. m. 1792. —
Trol. tack vare sina
släktförbindelser blev B. utnämnd till prof. i
Uppsala, där han knappast torde lia
utmärkt sig som vetenskapsman, även
om han var en omtyckt föreläsare.
Varken djupare religiositet eller andlig
ledargåva utan rent formell
ämbets-mannamässighet tycks lia uppburit
hans höga kyrkliga ställning. Hans
konservatism ställde honom bland
motståndarna till införande av
religionsfrihet och kom honom att avvisa
en reform av de kyrkliga böckerna.
— Sin viktigaste roll spelade B. som
riksdagspolitiker. Han tillhörde, som
släkttraditionen bjöd, hattarna. År
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
