Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berens, Hermann Johann - Berentz, Inga - Berg, se även Bergh, Bärg - Berg, Albert - Berg, Alfred - Berg, Alfred, kapellmästare, tonsättare, se s. 225 - Berg, Anders, skolman, se s. 226 - Berg, Anders Henrik - Berg, Anna, sångerska, målarinna, se s. 233 - Berg, Bengt, författare, se s. 231 - Berg, Carl Fredrik - Berg, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berentz
221
Berg
Anders Henrik Berg:.
Son till kompositören ocli flöjtisten
Karl B. —■ Efter studier för sin far
och K. G. Reissiger i Dresden kom B.
1847 till Stockholm, där han gav en
del konserter. Åren 1849—60 var han
musikdir. vid Livreg:s husarkår i
Örebro, blev 1860 kapellmästare vid
Mindre, sedermera Dramatiska
teatern, 1861 tf. och 1868 ord. lärare med
prof:s titel i komposition och
instrumentation vid Musikkonservatoriet i
Stockholm. — Av sin samtid var B.
högt skattad som pianopedagog, ej
minst för sina instruktiva
pianostycken. Hans produktion omfattar sä
gott som alla former utom symfonier
och mässor och kännetecknas av
lättflytande melodik och genomskinlig
satsbyggnad. — Gift 1853 med
friherrinnan Hedvig Matilda Brauner.
— Litt.: tidskr. Svea 1881. P. L.
Berentz, Inga Sofie,
operettsäng-erska, f. 23 dec. 1875 i Kristiania.
Föräldrar: arkitekten Ole B. ocli
Oline Lintvädt. — Efter studier i
Norge för C. Wiese och C. Brun samt i
Sverige för S. Hebbe och O. Lomberg
uppträdde B. som romanssängerska,
bl. a. på Sveasalen i Stockholm 1894.
Som operettsångerska debuterade hon
i Kristiania 1897 med Denise i "Lilla
helgonet"; åren 1899—1914 tillhörde
lion sedan A. Ranfts operettföretag i
Stockholm, där hennes friska humör
och behagfulla spelsätt tills, med den
vackra och väl behandlade rösten
gjorde henne till stockholmspublikens
förklarade gunstling. Bland B:s
roller märkas: Fragoletto i
"Frihetsbröderna", Molly i "Geislian", Serpolette
i "Cornevilles klockor", Valencienne i
"Den glada änkan" och Manuela i
"Farinelli". — Gift 1918 med
majoren Theodor Strid. A. L., S. T.
Berg, se även Bergh, Bärg.
Berg, Albert, marinmålare, se
s. 232.
Berg , Bernard A Ifred,
matematiklärare, f. 21 nov. 1838 i Falun, † 9
febr. 1900 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Mikael B. och Ulla
Spil-hammar. — B. inskrevs vid Uppsala
univ. 1858 och blev där fil. kand. och
fil. dr 1866. Han var lärare vid
Stockholms lyceum 1866—70 samt vid
Slöjdskolan (numera Tekn. skolan) i
Stockholm från 1874 till sin död.
■—-B. torde vara vårt lands
framgångsrikaste förf. av läroböcker i elementär
matematik; hans läroböcker och
exempelsamlingar hade vid hans död
utgått i mer än 30 uppl. Han
undervisade kronprins Gustav i matematik
1873—76 och arvfurstarna i
matematik och fysik 1873—84. — Gift 1870
med Elin Maria Spilhammar. B. S.
Berg, Alfred, kapellmästare,
tonsättare, se s. 225.
Berg, Anders, skolman,ses.226.
Berg, Anders Henrik,
nykterhetsman, f. 26 febr. 1841 i Tanums
skn i Bohuslän, † 13 dec. 1924 i Malmö.
— B., som växte upp i ett torparhem,
fick från barnaåren arbeta på åkern
och skräddarbordet. En tid studerade
han vid läroverk i Göteborg, medan
han försörjde sig som informator.
Efter ex. vid Göteborgs
folkskollärareseminarium 1861 blev han
folkskollärare, först vid Nya varvet, sedan i
staden. År 1869 inträdde han i
metodistsamfundet och var där en tid
predikant och predikantskoleledare men
utgick 1876 och ägnade sig sedan åt
bokförlagsverksamhet. Intryck från
P. Wieselgren, som då var domprost i
Göteborg, bidrogo till att göra B. till
nykterhetsman; han anslöt sig till
Sveriges första absolutistiska fören.,
den 1873 av N. J. Björkman bildade
"Strid till seger"; 1880 blev han medl.
av Godtemplarorden (införd i Sverige
1879), utgick s. å. under schismen
mellan hickmaniter och maliniter men
återinträdde följ. år i malinska grenen
och var chef för dess sv. storloge 1882
—86. Vid en ny schism inom orden 18S8
utgick lian men återvände definitivt
1892. •— B. var en av de mest kända
nykterhetstalarna i Sverige under
godtemplarrörelsens första tid och
verkade för orden "med en framgång,
som sannolikt varit större än någon
annans" (J. Bergman). Mer än 20 000
personer torde han ha infört i orden.
Omdömena om B. lia skiftat, men
alla äro eniga i det hänseendet, att
han ägde en ovanlig förmåga som
folktalare. — Gift två gånger (första
äktenskapet upplöst). — Litt.: W.
Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens
ba-nérförare" (1903—06); Alfred Kämpe,
"Carl Hurtig och liickmaniterna"
(1930). N. B.
Berg, Anna, sångerska,
målarinna, se s. 233.
Berg, Bengt, författare, se s. 231.
Berg, Carl Fredrik,
skådespelare, f. 24 aug. 1779 i Åbo, † 20 jan.
1841 i Stockholm. — B. erhöll 1 apr.
1800 engagemang vid de k. teatrarna,
där han blev en synnerl. populär och
använd skådespelare, om han än
aldrig nådde fram till
förstaplansrol-ler i egentlig mening. Hans läggning
lät honom vinna sina största
framgångar som komediaktör; med ett
naturligt och medryckande spelsätt
uppträdde han bl. a. i ett antal
betjäntroller, ss. titelrollen i Hauteroclies
"Crispin medicus", Crispin i Méhuls
enaktsoperett "Den föregivna
skatten" och Crispin i Champeins operett
"Musikvurmen". Hans talang kom till
sin rätt även inom de seriösare
komedierna och skådespelen, liksom hans
sångröst utnyttjades också inom
operan; bl. a. sjöng lian Papageno i
"Trollflöjten". — B. kvarstannade
under hela sin verksamhetstid vid de k.
teatrarna. I samband med en schism
mellan personalen där och dåv. förste
dir. Per Westerstrand ang. ett av den
förre uppgjort
omorganisationsförslag erhöll B. 1 juli 1834 avsked med
pension. Hans avskedsrecett ägde rum
den 28 mars 1835. — Gift 1804 med
Maria Sophia Fogelgren. S. T.
Berg, Carl Johan, ämbetsman,
politiker, f. 28 jan. 1819 i Stockholm,
† 25 febr. 1905 därstädes. Föräldrar:
rådmannen i Stockholm Johan Olof
B. och Kristina Katarina Åberg. —
B. blev 1836 student i Uppsala, där
han avlade kameralex. 1837 och
hov-rättsex. 1840. Han inträdde därefter
i K. M:ts kansli, övergick till Svea
hovrätt 1841, där han blev assessor
1848, och blev revisionssekr. 1855 samt
expeditionschef i
Justitiestatsexpedi-tionen 1858. Följ. år blev han
justitie-råd. Jämte A. W. Björck intog B. en
ledande ställning bland svenskarna i
1865 års unionskommitté, vars
arbetsutskott han tillhörde. Han kom
Carl Johan Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
