Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Carl Johan - Berg, Christian, skulptör, målare, se s. 233 - Berg, Curt, författare, musikkritiker, se s. 234 - Berg, Eva, författarinna, se s. 234 - Berg, Fredrik, ögonläkare, se s. 230 - Berg, Fredrik Theodor, läkare, statistiker, se s. 228 - Berg, Fredrik Wilhelm - Berg, Fridtjuv, skolman, politiker, se s. 226 - Berg, Fritz, industriman, se s. 229 - Berg, Gustaf - Berg, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
222
Bergegren
därigenom att i avsevärd grad sätta
sin prägel på det förslag till ny
riksakt, som framlades 1869 och mer
avsäg ett förtydligande av redan
förefintliga bestämmelser än ett
nyskapande av sådana. — Året förut hade
han, till stor del på grund av sina
insatser i unionskommittén, kallats till
Louis De Geers ministär som
konsultativt statsråd. I denna ställning och
senare i riksdagen gjorde han sig
omedelbart känd och blev inflytelserik
genom sin omutliga och sakliga
inställning och genom sin grundliga
förtrogenhet med speciellt lagfrågor och
konstitutionella problem. Strängt
konservativ till sin politiska
åskådning motsatte han sig
statsministerämbetets inrättande (1876), som enligt
hans uppfattning skulle leda till en
"för landet icke gagnelig
parlamentarism". Han motsatte sig även en 1880
—81 ifrågasatt utvidgning av
rösträtten till Andra K. Partipolitikens
insteg i riksdagen såg han med ovilja.
Särskilt gäller detta den partimässiga
behandlingen av försvarsfrågan, som
av Lantmannapartiet
sammankopplades med kravet på grundskatternas
avskrivning — ett förfarande, som B.
1878 stämplade med ord, som erinra
om det moderna begreppet kohandel.
— Sitt kanske framgångsrikaste
arbete nedlade B. inom lagskipningens
och lagstiftningens område som
president i Svea hovrätt 1875—89 (ord.
president från 1880), som ordf. i nya
lagberedningen 1875—83, som led. av
förstärkta lagberedningen 1884—93
och som led. av Andra K. 1876—82.
Vid sidan av arbetet på särskilda,
under hans ledning utarbetade lagar,
bl. a. utsökningslag (1877),
diknings-lag (1879) och lag om tjugoårig hävd
(18S1), hade han stort inflytande över
den allm. revision av
rättegångsväsendet, som förbereddes under 1870-,
80- och 90-talen. — I riksdagen
ägnade B. stort intresse åt kulturfrågor,
bl. a. åt läroverksfrågan, där han
önskade förbättra lärarlönerna och i
fråga om studierna försvarade
latinets ställning. Till främjande av den
juridiska bildningen förordade han
inrättandet av en rättsvetenskaplig
anstalt i Stockholm, en tanke, som
senare (1907) tog form i Stockholms
högskolas stats- och
rättsvetenskapliga fakultet. Inom stadens
kommunala liv ägnade B. sig som
stadsfullmäktig ocli v. ordf. i stadens
fattigvårdsnämnd 1863—68 i synn. åt
ordnandet av fattigvården. Han var
ombud vid kyrkomötet och ordf. i dess
lagutskott 1888. Han kallades 1877
till jur. hedersdr i Uppsala och blev
serafimerriddare 1887. —Ogift. T.D.
Berg, Christian, skulptör,
målare, se s. 233.
Berg, Curt, författare,
musikkritiker, se s. 234.
Berg, Eva, författarinna, se s. 234.
Berg, Fredrik, ögonläkare, se
s. 230.
Berg, Fredrik Theodor,
läkare, statistiker, se s. 228.
Berg, Fredrik Wilhelm,
skogsman, f. 24 sept. 1829 i Piteå
landsförs., Norrb. län, † 8 jan. 1904 i
Stockholm. Föräldrar:
avvittrings-lantmätaren Abraham B. och Anna
Margareta Ottonius. — B. blev
student i Uppsala 1849, utexaminerades
från Skogsinst. 1853, förordnades till
extra överjägare i Västmanl. län 1854
och i Norrb. län 1855 samt blev
jägmästare i Gävleb. län 1859. B.
biträdde inom Skogsstyr. vid
utarbetande av ny instruktion för skogs- ocli
jägeristaten 1861 samt innehade
enahanda uppdrag även 1869, 1884 ocli
1889. Han utnämndes till
överjägmästare i Norrbottens distrikt 1889
och erhöll avsked 1892. B:s viktigaste
insats gällde en förbättrad
virkesavsättning från kronans skogar genom
flottledsbyggnader. För detta
ändamål utarbetade han på skogsstyr :s
uppdrag kostnadsförslag för
rensnings- ocli byggnadsarbeten för
vattendrag från kronans skogar i Norrb.
och Västerb. län samt delar av
Väs-ternorrl. och Jämtl. län 1873—82.
Han var led. av kommittén för
ordnande av flottningen i Torne ocli
Muonio gränsälvar 1878—84. ■—- Gift
1857 med Svea Mathilda Eugenia
Cleophas. A. H.
Berg, Fridtjuv, skolman,
politiker, se s. 226.
Berg, Fritz, industriman, se s.
229.
Berg, Gustaf Johan Georg Axel,
ämbetsman och politiker, f. 25 febr.
1844 i Mönsterås, Kalmar län, † 12
april 1908 i Stockholm. Föräldrar:
lagmannen Johan Petter B. och Ma-
tilda Teresia Aurora Murray. — B.
blev student i Uppsala 1863 och
avlade hovrättsex. 1867. Han
tjänstgjorde därefter vid Svea och Göta
hovrätter till 1882, då han utnämndes
till häradshövding i n. och s. Vedbo
domsaga. Från 1885 tillhörde han
stadsfullmäktige i Eksjö och blev där
v. ordf. 1892 och ordf. 1902. Jönköp.
läns landsting tillhörde han från 1888,
som ordf. från 1891. År 1888 invaldes
han även i Andra K. för Västervik,
Eksjö ocli Vimmerby och övergick 1891
till Första K. som repr. för Jönköp. län.
— B. var protektionist ocli
försvarsvän och slöt sig i Första K. till
majoritetspartiet, dock med en mot
detsamma avvikande mening rörande
den kvinnliga rösträtten, som han
önskade införd, och vivisektionen, som
lian bekämpade. Sedan B. 1892
kommit in i konstitutionsutskottet, blev
rösträttsfrågan hans politiska
huvudintresse. Efter att till en början ha
sökt motverka en utsträckning av
rösträtten övergick lian 1902 till den
uppfattningen, att en allm. rösträtt
var nödvändig. Den borde dock förenas
med proportionalismen som en
garanti mot ett oinskränkt
majoritetsvälde. Gentemot
konstitutionsutskottets utlåtande i rösträttsfrågan
reserverade han sig till förmån för en
utredning om villkoren — särskilt
pro-portionalism — för allm. rösträtt
till Andra K. — en reservation, som
upptogs i kamrarna, varför
regeringen för frågans utredning tillsatte en
kommitté, i vilken B. fick plats. Dess
förslag, framfört av Boströms
ministär, föll emellertid 1904 och 1905 på
grund av Andra K:s motstånd mot
proportionalismen. —- Under
unionskrisen framträdde B. vid 1905 års
första urtima riksdag som ordf. i
konstitutionsutskottet och sedan som
statsråd och chef för Justitiedep.
aug.—-nov. 1905 i Chr. Lundebergs
ministär. — Gift 1875 med Jenny
Maria Sofia Rosén. T. D.
Berg, Gustaf Leonard,
tidnings-och filmman, f. 20 dec. 1877 i
Naver-stads skn, Göteb. län. Föräldrar:
prosten Henrik B. och Hedvig
Amalia Dahl. — B. blev 1896 student i
Halmstad och 1900 fil. kand. i Lund,
var redaktör för och utgivare av
Var-bergsposten 1902—03, medarb. i Sv.
telegrambyråns göteborgsfilial och
Göteborgs-posten 1903—08 samt i Sv.
dagbladet 1908—11 och redaktör för
Scouten 1913—18. Han var tf.
granskningsman av biografbilder 1911-—-12, ord.
sådan 1913—18, chef för Statens
biografbyrå 1914—18, chef för
Filmindustri ab. Skandias litterära avd. 1918
—20, dito för ab. Sv. filmindustris
litterära avd. 1920—21 och är dir.
för dess avd. för skolfilm från 1921.
Gustaf J. G. A. Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
