Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Berg, Hjalmar - 5. Berg, Tor - 6. Berg, Yngve - Berg - 1. Berg, Fredrik Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
228
Bergegren
Yngve Berg.
formidéer, oeh särskilt i fråga om
undervisningen i naturkunnighet,
teckning och slöjd samt
fortsättningsskolan har han gjort en
uppmärksammad insats inom vårt skolväsende. —
B. var åren 1897—1922 medl. av styr.
för Sv. läraretidn:s förlagsab. (ordf.
1910—22) samt är sedan 1905 medl.
av direktionen för Sällsk. för
folkundervisningens befrämjande och dess
v. ordf. sedan 1935. Han liar även
verkat som pedagogisk skriftställare
och författat mycket använda
läroböcker i naturkunnighet, geometri
och linearritning för folkskolan,
varjämte lian publicerat skolhistoriska
arbeten, ss. "S:ta Clara församlings
skola för fattiga flickor 1813—1861"
(1933), "Svenska skolmuseet 1908—
1933" (s. å.), "Anders Berg, en
föregångsman i den svenska folkskolan"
(1940) och "Hågkomster från en lång
levnad" (1942). — Gift 1883 med
Marie-Louise Edberg. T. D.
5. Berg, To r, historiker,
arkivman, f. 7 nov. 1885 i Stockholm. Son
till B. 2 — Efter studentex. i
Stockholm 1905 blev B. fil. mag. i Uppsala
1911, fil. lic. i Stockholm 1920 och
fil. dr s. å. Han anställdes som
amanuens i Riksarkivet 1920, blev andre
arkivarie 1925 och förste arkivarie där
1937. Han har utgivit "Johan Skytte,
hans ungdom och verksamhet under
Karl IX :s regering" (1920), "De
särskilda fögderierna för förbrutna
gods under Karl IX: s och Gustaf II
Adolfs regeringar" (Meddel. fr. Sv.
riksarkivet, 1927) och "Riksdagens
utveckling under den äldre
Vasatiden 1521—1592" ("Sveriges riksdag",
I: 2, 1935). Djupplöjande
arkivforskning, sträng källkritik, saklighet och
välbalanserat omdöme prägla B:s
vetenskapliga produktion. I "Svenskt
biografiskt lexikon" har han skrivit
ett flertal artiklar, som bygga på in-
gående forskningar. — Gift 1909 med
Greta Bonnier. N. B.
6. Berg, Yngve, konstnär, f. 23
dec. 1887 i Stockholm. Bror till B. 5.
-— Efter studentex. 1906 gick B. på
Göteborgs mus:s rit- och målarskola
1906—07. Han har företagit
studieresor till Paris (1908—13, 1923),
Spanien (1910, 1913), Italien (1922,
1928) och Grekland (1929). — B. vann
en utomordentlig framgång som
bell-manillustratör genom sina
tuschteckningar och litografier till Fredmans
sånger och epistlar (1917—18,
omtryck med nya litografier 1922) och
har senare utfört talrika
illustrationsarbeten, dels i större skala,
varvid han främst begagnat lavyr, ss. i
Ovidius’ lärodikt "Konsten att älska"
(1925), Longos’ herderoman "Daphnis
och Chloe" (1928) och Goethes
"Romerska elegier" (1929, tysk uppl.
1938), dels i form av
vinjettutsmyckning av diktuppl., t. ex. "Dagarna"
av K. Asplund (1938) och "Tirsis och
Dafne", ett urval herdedikter från sv.
rokoko (1939). Med dessa verk
framstår B. som en av våra främsta
bokillustratörer. Hans teckningsstil
präglas av graciös elegans och en
förbluffande förmåga att fånga rytmen och
rörelsen, särskilt hos dansande. En
sval klassicism gör sig ofta gällande
i B:s konst, liksom också ett drag av
lekfull frivolitet, bl. a. framträdande
i de med stark stilkänsla utförda
bilderna till Bellman, vars djupare
känslolägen B. å andra sidan icke
eftersträvat att tolka. — Själv liar B.
utgivit två illustrerade reseskildringar,
"Spanskt" (1915) och "Grekiskt"
(1929). Utom skisser till
teaterdekorationer och kostymer, teckningar till
tidskr. och bokomslag har han också
utfört dekorativa arbeten, bl. a.
väggmålningar och reliefer i
Stadshuskällaren i Stockholms stadshus (1922).
Sedan 1931 har lian varit
konstanmälare i Dagens nyheter, där hans
sakliga och balanserade kritik fyller en
viktig funktion i sv. konstliv. — Gift
1930 med Karin Göthlin. A. E.
Berg, från Kalmar. Släktens äldste
kände stamfar, handlanden i Kalmar
Nils Svensson B. (f. 1728, † 1791),
blev farfar till läkaren Fredrik
Theodor B. (B. 1), bland vars söner
märkas a) industrimannen Rudolf
Fredrik (Fritz) B. (B. 2), b)
kontraktsprosten Edvard B. (f. 1847, † 1927),
far till ögonläkaren Fredrik B. (B. 4),
samt c) kirurgen John B. (B. 3).
1. Berg, Fredrik Theodor,
läkare, statistiker, f. 5 sept. 1806 i
Göteborg, † 7 maj 1887 i Stockholm.
Föräldrar: bokhållaren Sven Fredrik
B. och Maria Kristina Blomstervall.
— B. inskrevs vid Lunds univ. 1823
och blev med. kand. 1830, med. lic.
1835, kir. mag. s. å. samt med. dr
1839. Under studietiden innehade B.
olika läkartjänster och var bl. a.
sjukhusläkare vid
Garnisonssjukhuset i Stockholm från 1836. S. å. blev
lian docent i anatomi i Lund. Åren
1839—41 studerade B. i utlandet
patologisk anatomi, mikroskopi,
rättsmedicin och barnsjukvård m. m. Han
blev en banbrytare för den
experimentella, naturvetenskapliga
medicinen i Sverige och vann med sina
metoder ett internat, viktigt
resultat 1841 genom att upptäcka
barnsjukdomen torsks orsak,
torsksvampen. Efter hemkomsten var B. 1841—
45 lärare i rättsmedicin vid Karol.
inst. och fick som sådan organisera
den nyinrättade rättsmedicinska
undervisningen. Dock var hans
huvudverk under denna tid arbetet vid Allm.
barnhuset i Stockholm. Han blev
under utlandsvistelsen läkare vid Allm.
barnhuset samt föreslog och
genomdrev efter en seg strid för sina idéer,
att modern barnsjukvård infördes
där. Han var 1842—51 överläkare
vid barnhuset och 1845—58 förste
innehavare av Karol. inst:s
nyinrättade professur i barnsjukdomar. På
barnhuset skapade han från grunden
en mönstergill barnklinik, där lian
gav den första sv. läkarutbildningen
pä barnsjukdomarnas område. Han
blev 1851 led. av barnhusdirektionen
och genomdrev då, att det inrättades
en poliklinik vid barnhuset. Både
vetenskapligt och administrativt var
hans insats vid Allm. barnhuset
epokgörande. Han blev tf. medicinalråd
och led. av Sundhetskollegium (nuv.
Medicinalstyr.) 1849 och var
medicinalråd 1858—77. Dessutom blev han
led. av kommissionen över
Tabellverket 1850. Redan från sin studietid i
utlandet intresserad av statistikens
användning för vetenskapliga
ändamål fördjupade han sig nu i
Tabellverkets organisation. Närmast skedde
Fredrik Theodor Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
