Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Berg, Fredrik Theodor - 2. Berg, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
229
Bergegren
detta i samband med arbeten för
Sundhetskollegiets räkning, men från
1853, då han blev
tabellkommissionens sekr., blev lösandet av
statistikens samhälleliga uppgift B: s
huvudintresse. Sommaren 1854 studerade
han det statistiska materialet i
kyrkoarkiven i Göteborgs stift, s. å. blev
han led. av kommittén för
utarbetande av förslag till ett nytt statistiskt
ämbetsverk, vari Tabellkommissionen
borde uppgå, och 1855 studerade han
statistikens organisation i utlandet.
Det av kommittén med B. som
drivande kraft utarbetade förslaget till
omorganisation antogs i huvudsak av
riksdagen 1858. I enlighet därmed
inrättades Statistiska centralbyrån, som
utom arbetet med
befolkningsstatistiken skulle insamla och bearbeta de
statistiska uppgifter, som ej genom annat
centralt ämbetsverks eller myndighets
försorg blevo föremål för bearbetning.
Som sekr. i Tabellkommissionen
utarbetade B. en plan för
nyorganiseran-det av Sveriges befolkningsstatistik.
Han blev 1858 Statistiska
centralbyråns förste chef, från 1879 (s. å. som
han avgick) med titeln överdir., och
nyskapade eller omorganiserade i
denna ställning en hel rad statistiska
arbetsgrenar, bl. a. planen för
landshövdingarnas femårsberättelser,
jordbruksstatistik, grundad på
hushållningssällskapens rapporter,
valstatistik, sparbanksstatistik,
avlönings-och pensionsstatistik. Av betydelse
blev dock framför allt införandet av
en förbättrad befolkningsstatistik,
grundad på till Centralbyrån insända
avskrifter ur kyrkoböckerna, vilka
skulle föras efter av B. utarbetade
formulär. B:s ytterst imponerande
statistiska produktion är publicerad i
"Bidrag till Sveriges officiella
statistik" (1857—79) och i en mängd
specialutredningar, delvis tryckta i den
på hans initiativ 1860 grundade
Statistisk tidskr. Han representerade
Sverige på de internat, statistiska
kongresserna 1855—74 och tillhörde
åtskilliga ovan ej nämnda offentliga
kommittéer och styr. Han blev led. av
Vet. akad. 1847, av Lantbruksakad.
1870 och av en mängd andra lärda
samfund i in- och utlandet samt blev
fil. hedersdr i Uppsala 1877 och jur.
hedersdr i Köpenhamn 1879. Hans
livsuppfattning var konsekvent
utvecklingsoptimistisk. — Gift 1845
med Emma Vilhelmina Stokoe. —
Litt.: biografi av E. Sidenbladh i Vet.
akad:s lefnadsteckn., bd 4 (1899—
1912), av H. Kjerrulf i Nord. medicin
1941. T. D.
2. Berg, Rudolf Fredrik (Fritz),
industriman, f. 31 maj 1846 i
Stockholm, † 8 dec. 1907 därstädes. Son
till B. 1. — B. avlade mogenhetsex. i
Fritz Berg.
Stockholm 1865, utexaminerades från
Teknologiska inst. 1868, var anställd
vid Finnboda beckverk ocli därpå vid
Ljusne sågverk 1868—72 samt var
disponent för Liljeholmens vinfabrik
1872—73. Sedan han 1873 blivit
disponent för Skånska cementab. och
föreståndare för dess cementfabrik
och tegelbruk i Lomma, inleddes den
betydelsefullaste delen av hans
gärning. Han genomdrev, att fabrikerna
1889 flyttades till det kalkstensrika
Limhamn, sedan ett på lians
initiativ bildat hamn- ocli järnvägsbolag
(Malmö—Limhamns järnvägs ab.)
skaffat platsen de samfärdsmedel,
som behövdes för dess utveckling
till ett industrisamhälle. B. ivrade
även för nva och förbättrade
tillverkningsmetoder inom industrin. Genom
att införa ringugnar vid
tegelbränning föranledde han en fullständig
revolution på detta område. Vid B:s
död var limhamnsfabrikens årliga
produktionskapacitet en mill. fat
cement. En utvidgning av anläggningen
med de modernaste anordningar hade
just då fullbordats, medan själva
Limhamn, som behärskats av honom
i lians egenskap av chef för Skånska
cementab., utvecklats mycket snabbt.
Han fick också tillnamnet
"Limhamnskungen". B. tog initiativet till
ett gemensamt försäljningskontor för
förut på marknaden konkurrerande
cementfabriker (Sv.
cementförsälj-ningsab.). Hans utomordentliga
företagariver kom dessutom till uttryck,
när han grundade eller som
ledande kraft deltog i grundandet av
ett trettiotal olika företag, där han
främst var den ekonomiske
organisatören. Han kvarstannade som bolagets
disponent till sin död. — Som
kommunalman i Malmö, där lian var
stadsfullmäktig 1882—1907, arbetade han
särskilt för tillkomsten av stadens
frihamn och inrättandet av
ångfärjeför-bindelsen Malmö—Köpenhamn. — Till
sin politiska åskådning var B. liberal
och företrädde en religiöst filantropisk
uppfattning av de sociala problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
