Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergendal, David - 2. Bergendal, Erik - 3. Bergendal, Kurt - 4. Bergendal, Ragnar - Bergengren - 1. Bergengren, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergendal
236
Bergengrer»
David Bergendal.
† 23 sept. 1908 i Lund. Föräldrar:
kyrkoherden Sven Johan B. och Anna
Helena von Prosehwitz. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1874 blev B.
fil. kand. 1877, fil. lic. 1882, fil.
dr 1884, docent i botanik 1883 och
i zoologi 1886, kallades till e. o. prof.
i jämförande anatomi 1894 och blev
prof. i zoologi 1904, allt vid Lunds
univ. Han var lärare vid Lunds
privata elementarskola från 1883 och
dess föreståndare 1892—98, blev
stadsfullmäktig 1901, ordf. i Akad.
fören. i Lund 1904 och led. av Vet.
akad. 1905. Han företog studieresor
bl. a. till Heidelberg, Leipzig och
Berlin samt de biologiska stationerna i
Neapel och Messina och gjorde 1890
en forskningsfärd till n. Grönland.
—-B. började som botanist och gjorde
jämförande anatomiska
undersökningar över örtartade dikotyledoner
(gradualavliandl., 1883). Han
övergick därefter till zoologin, där han
vann docentur genom ett arbete om
benvävnadens struktur och utveckling
hos amfibierna, Hans viktigaste
arbeten behandla olika maskgrupper,
särskilt turbellarier och nemertiner
samt grönländska rotatorier, som han
undersökte anatomiskt-systematiskt.
Skrifterna ha stor betydelse genom de
många nya fakta, som där meddelas.
B. införde djurgeografin, den moderna
mikrotomtekniken och en övningskurs
i embryologi i undervisningen i Lund.
Som lärare var han framstående. —
Gift 1888 med Nanny Erikson. —
Litt.: biografi av L. Ribbing i Vet.
akad:s årsbok 1912. S. L.
2. Bergendal, Erik Hjalmar,
ämbetsman, f. 30 aug. 1886 i Karlstad.
Föräldrar: kyrkoherden Henrik B.
och Gerda Lamberg. — B. blev jur.
kand. i Uppsala 1909, tf. fiskal i Göta
hovrätt 1914, assessor där 1918, tf.
revisionssekr. 1919, led. å
Justitie-dep:s lagavd. 1922 och hovrättsråd
i Göta hovrätt 1924. Han utnämndes
1928 till revisionssekr. och 1931 till
hovrättsråd i Svea hovrätt samt
förordnades 1940 till ordf. å division.
B. har sedan 1936 varit ordf. i
sinnessjuknämnden och var 1938—40 led. av
kommittén för utredning rörande
reformering av lagstiftningen om
förmögenhetsbrotten. Han har publicerat
ett stort antal uppsatser i Sv.
jurist-tidn. i framför allt straffrättsliga
ämnen. — Gift 1922 med Gertrud
Svedfelt. M. B. L.
3. Bergendal, Kurt, ämbetsman,
f. 15 okt. 1888 i N. Härene, Skarab.
län, † 7 dec. 1938 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Albert B. och
Ebba af Kullberg. — B. studerade
vid Uppsala univ., där han 1910
avlade jur. kand.-ex. Han blev 1915
sekr. i riksdagens
konstitutionsutskott och var 1916—18 sekr. och
led. i Statens handelskommission. På
sina under denna tid inhämtade
erfarenheter byggde B. "Sveriges
handels- och sjöfartspolitik under
världskriget" (1926). Vid trettio års ålder
befordrades han 1918 till extra
avd.-chef på Utrikesdep:s handelsavd.,
blev följ. år sekr. i tull- och
traktatkommittén och utnämndes 1921 till
generalkonsul och chef för
Utrikes-dep:s speciella handelsavd. samt 1925
till chef för samma dep:s
personal-och administrativa avd. Under de
borgerliga ministärerna 1920—21 och
1926—32 innehade B. förordnanden
som statssekr. i Finansdep. och var
1932—33 statssekr. i Handelsdep. År
1934 blev B. tf. och 1936 ord.
general-dir. och chef för Statskontoret. —
Gift 1920 med Karin von Post.
4. Bergendal, Ragnar Sven
David, rättsvetenskapsman, f. 7 aug.
1890 i Lund. Son till B. 1. — B.
avlade studentex. i Lund 1908, blev jur.
kand. 1913, jur. lic., jur. dr och docent
i civilrätt 1922 samt prof. i straffrätt
1928, allt vid Lunds univ. Han har
sedan 1928 innehaft
lagstiftningsuppdrag i olika dep., bl. a. för revision
av strafflagen, och var led. av
lagberedningen 1930—35. Bland hans
arbeten, som tillhöra civilrättens och
straffrättens områden, märkas
"Aktiebolagets författning och dess yttre
rättsförhållanden enligt svensk rätt"
(drsavhandl., 1922), en mycket
använd strafflagskommentar
"Straffrätt" (avd. III av "Lärobok i
rättskunskap", 1924), "Om avtalsbrott
såsom förbrytelse emot tredje man"
(1926), "Förslag till lag om
sterilisering" (1933) och "Utredning
angående tredje mans rätt till neutralitet i
arbetskonflikter" (kallad "Lex
Bergendal", 1933). B. har tills, med B.
Ekeberg och H. Guldberg utgivit en
kommentar till den nya lagen om bo-
utredning och arvskifte (1937). — Gift
1940 med Ingrid Anderson. S. L.
Bergengren, ätt, vars äldste kände
stamfar Anund Thoresson 1577 var
borgmästare i Norrköping. Hans
sonsons son,, sekr. vid
generalguveme-mentskan/sliet i Riga Georg B. (f.
1659, † 1710), upphöjdes 1692 i adligt
stånd. Hans söner, notarius publicus
i Stockholm Carl Georg B. (f. 1702, †
1754) och landskamreraren i
Kris-tianst län Peter Gustaf B. (f. 1706,
† 1765), blevo stamfäder för ättens nu
levande tvenne grenar. En sonsons
eon till Carl Georg B., fabrikören
Axel Lorentz B. (f. 1839, † 1901),
övertog 1888 Borås wäfveriab. Efter
hans död blev lians äldste son Axel B.
(B. 1) bolagets verkst. dir. — Peter
Gustaf B. blev farfars farfar till
civilingenjören Harald Anund Teodor
B., verkst. dir. i ab.
Byggn|adsmaterialier, Hälsingborg (f. 1867), far till
industrimannen, förf. Erik B. (B. 2).
1. Bergengren, Axel Georg,
industriman, f. 27 dec. 1874 i Revesjö
skn, Älvsb. län. Föräldrar: fabrikören
Axel B. och Ida Jönsson. — B.
anställdes 1896 vid familjeföretaget Borås
wäfveriab., vars ledning innehades av
lians far. Efter dennes död 1901 blev
änkan tills, med barnen företagets
ägare och överlämnade dess skötsel
till B., som utnämndes till bolagets
verkst. dir. och disponent. B. hade
utbildat sig vid Tekn. skolan i Borås
och Lenningska vävskolan i
Norrköping samt företagit studieresor i
England och Tyskland. Vid blott 26 års
ålder blev lian firmans chef och är
det fortfarande (1942) efter 41 års
chefskap. Under B:s ledning
fullbordades firmans av fadern påbörjade
utveckling från ett ur hemslöjden
vuxet småföretag av endast
provinsiell betydenhet till en av Sveriges
förnämsta och största
industrirörelser inom textilbranschen. År 1901 var
aktiekapitalet 120 000 kr.; 1941 var
Axel Bergengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
